Omvärlden påverkar oss

• Skriv ut

Det är många faktorer i Helsingborgs omvärld och hos oss själva som påverkar stadens verksamhet och utveckling. Här kan du läsa om hur befolkningsstruktur, arbetsmarknad, konjunkturutvecklingen i samhället, näringsliv och företagande, samarbetet med Lunds universitet och Campus Helsingborg samt byggande av bostäder och infrastruktur har utvecklats  i Helsingborg under det gångna året.

Några fakta om helsingborgarna

1) Till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikes födda, dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes.
2) Medelinkomsten för åldersgruppen 20-64 år, 2015
3) Avser 16-74 år och anges i procent av åldersgruppen, 2015.
4) Avser andel arbetslösa 16-64 år, december 2016. Anges i procent.
5) Andel förvärvsarbetande av åldersgruppen 20-64 år, 2015. Anges i procent.

Befolkning
Helsingborg hade 140 547 folkbokförda invånare den 31 december 2016. Befolkningen ökade med 2 638 personer eller 1,9 procent under året. Det är den största ökningen i antal som Helsingborg har haft på väldigt många år. Befolkningsökningen beror till största delen på att inflyttningen var större än utflyttningen. 2 261 fler personer flyttade till Helsingborg än härifrån under 2016. Antalet inflyttade var 9 542, vilket är på nivå med inflyttningen under 2015. Av alla som bor i Helsingborg är 23,6 procent födda i något annat land. Det är en ökning med en procentenhet sedan förra året. Siffran för hela Sverige är 17,9 procent.

Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas Helsingborg ha nästan 177 000 invånare år 2035. Det innebär en årlig genomsnittlig ökning med cirka 1 900 personer. År 2035 kommer befolkningen i Helsingborg generellt att vara något äldre än idag. Det beror främst på att andelen personer som fyllt 65 år beräknas bli något större på bekostnad av åldersgruppen 20–64 år. Sedan år 2002 har helsingborgarna som är 65 år och äldre ökat i antal varje år och denna ökning fortsätter. Åldersgruppen 65–74 år ökade med 1,5 procent under 2016 och omfattar nu 14 673 personer. Störst befolkningstillväxt bland de äldre hade åldersgruppen 75–84 år, som ökade med 2,7 procent. Även de som är äldre än 85 år fortsatte att öka, men relativt lite. Tillsammans består dessa två grupper av 11 832 personer.

Migration och etablering
Det stora antalet asylsökande och andra skyddsbehövande som kom till Sverige under hösten 2015 ställde svenska myndigheter, kommuner och andra aktörer inför en rad utmaningar. För Helsingborgs stad stod det i ett tidigt skede klart, mot bakgrund av händelsens komplexitet, att det behövdes ett samordnande ansvar för migration och etableringsfrågor. Det krävdes också tydligare dialog och utbyte mellan stadens förvaltningar och bolag. Staden behövde ta ett helhetsgrepp tillsammans med sina bolag, invånarna, näringslivet och den ideella sektorn.

Den 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft i Sverige som innebär att alla kommuner måste ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. För att kunna leva upp till den nya lagen valde Helsingborg att ta fram en organisation med de bolag och verksamheter som på olika sätt var berörda. Målet var att uppnå en långsiktig, samlad och genomtänkt beredskap för mottagandet av asylsökande och nyanlända som sträcker sig över förvaltnings- och myndighetsgränser. Resultatet blev en organisation där arbetsmarknadsförvaltningen fick samordningsansvar för etablerings- och migrationsfrågor i Helsingborg. Följande tre områden skulle prioriteras:

• bostäder
• sysselsättning
• utbildning.

Detta har varit ett mycket framgångsrikt sätt att arbeta med migration och etablering över organisationsgränserna. Det har bland annat resulterat i att vi har kunnat underlätta för nyanlända samtidigt som kommunens och statliga myndigheters arbete har effektiviserats. Ett konkret exempel på detta är ”Mötesplats information” där Helsingborgs stad ingår i ett samarbete med statliga myndigheter. Det är ett samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket samt Sveriges kommuner och landsting som går ut på att förenkla processen för nyanlända och öka effektiviteten för de inblandade genom att alla samlas i en och samma lokal. På så sätt kan nyanlända träffa alla de behöver ha kontakt med på ett och samma ställe.

Stadens sätt att arbeta med migrations- och etableringsfrågor har väckt uppmärksamhet och resulterat i att vi fått ta emot flera studiebesök från andra kommuner och myndigheter samt blivit inbjudna att dela med oss av våra erfarenheter.

Medborgarundersökning
Hösten 2016 deltog Helsingborg för tionde gången i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Tendensen är att helsingborgarna blivit något mindre nöjda med Helsingborg som boendeort, med stadens verksamheter och med möjligheterna till inflytande i kommunen. Men det är bara nedgången för Helsingborg som boendeort som är statistiskt säkerställd. Här är tappet särskilt stort i frågan om möjligheterna att hitta ett bra boende. Bland stadens verksamheter är det främst vatten och avlopp som kommuninvånarna blivit mindre nöjda med, medan de har blivit mer nöjda med förskola och idrotts- och motionsanläggningar. När det gäller inflytandet bedöms möjligheterna till påverkan vara mindre än i andra större kommuner.

Medborgarundersökningen 2016

Samhällsekonomi
Sverige har haft en god konjunkturutveckling under några år där framförallt den inhemska efterfrågan har varit motorn. Investeringsnivån är hög och arbetslöshetstalen fortsätter att minska. Sveriges tillväxt har varit markant högre än i Europa generellt och överlag har räntorna varit och är fortfarande mycket låga. Riksbanken har medvetet hållit nere ränteläget för att försöka få igång inflationen men har än så länge varit begränsat framgångsrika. Den svenska kronan har däremot varit svag till följd av den låga räntan vilket gynnat exporten.

Kommunernas ekonomi
Enligt prognosen kommer kommunernas skatteintäkter att minska kraftigt de kommande fyra åren. Huvudförklaringen är att antalet arbetade timmar i Sverige inte är tillräckligt många för att finansiera den växande andelen yngre och äldre av totalbefolkningen. En annan förklaring är den del av arbetsför befolkning som står utanför arbetsmarknaden.

Detta innebär att hela kommun- och landstingssektorn behöver anpassa sina kostnader till det minskande finansiella utrymmet de kommande åren. Kostnaderna behöver minska med cirka fem procent fram till och med år 2020. För att uppnå en ekonomisk effekt för de kommande åren behöver vi börja anpassa kostnaderna omgående.

Jämfört med andra kommuner har Helsingborg fortfarande ett gynnsamt ekonomiskt utgångsläge. Våra verksamheter levererar såväl kvantitativt som kvalitativt på en generellt mycket hög nivå vid en jämförelse med andra kommuner.

Arbetsmarknad
Antalet sysselsatta i Helsingborg har fortsatt öka och uppgick till 69 000 personer vid förra årsskiftet. De flesta näringsgrenarna ökade under året. Handeln är fortfarande den dominerande näringsgrenen. Nästan var fjärde sysselsatt arbetar inom handeln eller med logistik, vilket är betydligt mer än i landet som helhet. Utbildning är den näringsgren som ökade mest, med nära 400 sysselsatta. Av de sysselsatta i Helsingborg arbetar 74 procent i näringslivet jämfört med 68 procent i Sverige som helhet. En orsak till skillnaden är att andelen sysselsatta inom den statliga sektorn är ovanligt låg i Helsingborg, knappt 3 procent.

Arbetspendlingen fortsätter att öka, särskilt utpendlingen. Ungefär 23 800 personer pendlar in till Helsingborg medan ungefär 16 900 pendlar ut. Av de sysselsatta kommer 34 procent från en annan kommun samtidigt som 27 procent av de förvärvsarbetande helsingborgarna arbetar utanför kommungränsen.

Arbetspendling till och från de sju största inpendlingskommunerna 2014, antal

Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgruppen 20–64 år har ökat till 73 procent, vilket är nära Skånes nivå men lägre än rikets 78 procent. Antalet arbetslösa (öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd) var drygt 7 300 i januari och minskade sedan till 6 600 i juni. Därefter ökade åter antalet till 7 000 i december. I genomsnitt var cirka 6 900 arbetslösa varje månad, vilket är ungefär lika många som under 2015. Det bör uppmärksammas att de som bor i Sverige men arbetar i annat land, så kallade gränspendlare, inte ingår i den svenska officiella statistiken. Därför underskattas antalet förvärvsarbetande och pendlare med mer än 1 100 personer i Helsingborg. Räknas dessa med i sysselsättningsstatistiken ökar andelen förvärvsarbetande helsingborgare till ca 74 procent.

Arbetslöshetens fördelning

Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andelar av befolkningen december 2014, 2015 och 2016
Källa: Arbetsförmedlingen – månadsstatistik

Näringsliv
Den svenska ekonomin drivs på av inhemsk efterfrågan och växer starkt, enligt senast tillgängliga siffror ökade Sveriges BNP med 4,1 procent under 2015 till 4 181 miljarder kronor. Under 2016 utvecklades sysselsättningen både i Sverige och i Helsingborg fortsatt positivt. I slutet av 2016 var antalet arbetsställen i Helsingborg 15 227, en ökning med 435 stycken jämfört med 2015.

De största privata företagen i Helsingborg

Daglönesumman (ett mått på löneutvecklingen och köpkraften hos dem som bor i kommunen) per sysselsatt år 2016 i Helsingborg uppgick till 329 056 kr. Det kan jämföras med 319 216 kr i Skåne och 329 457 kr i riket. Under 2016 varslades 422 personer om uppsägning i Helsingborg, en minskning med 11 procent jämfört med 2015 då 474 personer varslades.

Daglönesumman per sysselsatt, 2014

Enligt senast tillgängliga uppgifter (2015) omsatte det samlade näringslivet i Helsingborg 119 miljarder kronor, en ökning med hela 6,7 procent jämfört med föregående år. Handelns omsättning ökade med hela 7,8 procent till 59 miljarder kronor, vilket är nästan halva näringslivets omsättning. I Skåne som helhet ökade näringslivets omsättning under 2015 med 4 procent. Helsingborgs betydelse som handelsplats i regionen visas tydligt i att 2015 års försäljningsindex för sällanköpsvaror var 150, en liten minskning med 2 jämfört med 2014 (riket=100, Skåne=98). Indexet speglar den totala försäljningen i förhållande till befolkningsunderlaget.

Efter ett par år av ökande antal företagskonkurser vände utvecklingen förra året och under 2016 ser vi en ytterligare minskning av företagskonkurserna i Helsingborg. Under året försattes 123 företag i konkurs, vilket innebar en minskning med 10 procent. 2016 registrerades enligt Bolagsverket 1 033 nya företag i Helsingborg, en ökning med 11 procent jämfört med 2015. Under året flyttade 464 nya arbetsställen in till staden, den högsta siffran hittills och en ökning med 16 procent jämfört med 2015. Samtidigt flyttade 395 företag ut ur staden, vilket är 9 färre än föregående år.

Förändringar i antal företag i Helsingborg

Efterfrågan på verksamhetsmark är fortsatt hög i Helsingborg. Handel och logistik tillsammans med livsmedel och läkemedel är fortsatt ryggraden i Helsingborgs näringsliv. Besöksnäringen, cleantech, e-handel och digital affärsutveckling blir allt viktigare.

Antalet kommersiella övernattningar har under 2016 (januari-november) enligt preliminära siffror ökat med 7 procent jämfört med samma period 2015. Med nya hotell har Helsingborg fått en bättre möjlighet att ta emot fler övernattande gäster, både från Sverige och andra länder.

Viktiga händelser i Helsingborgs näringsliv i urval

• Utvecklingen av Ångfärjeområdet med kongress- och hotellanläggning, bostäder, handel, restauranger och rekreation påbörjades. Området beräknas vara klart 2020.
• Unilever återupptog sin tillverkning av matfett i Helsingborg. Verksamheten kommer att sysselsätta mellan 100 och 200 personer.
• Detaljplanen för första etappen av Oceanhamnen blev klar och de förberedande markarbetena är påbörjades. Det blir byggnader med kontorslokaler, bland annat ett World trade center, och totalt 340 bostäder.
• Fastighetsbolaget Jefast beslutade att investera 200-300 miljoner kronor i Söderpunkten.
• Byggbolaget MTA Bygg etablerade sig i nordvästra Skåne och öppnade kontor i Helsingborg med 50 anställda.
• Byggföretaget Magnolia Bygg etablerade sig i Helsingborg och anställde 40 personer.
• Miljöteknikföretaget Gaia Biomaterial startade en produktionsanläggning i Helsingborg.
• Nya Väla Park med både detaljhandel och annan verksamhet öppnade i slutet av 2015 och skapade 235 nya jobb.

Campus Helsingborg
Lunds universitets Campus Helsingborg är med sina ca 4 300 helårsstudenter och 250 anställda en vital och viktig del av både stadens och universitetets utveckling. Forskning och utbildning bedrivs inom många områden som ligger nära det behov som finns i Helsingborg. Exempel på utbildnings- och forskningsinriktningar på Campus är logistik, handel, ingenjörsvetenskaper och strategisk kommunikation. Lärarutbildningen vid Lunds universitet finns för närvarande på Campus Helsingborg men kommer gradvis att flyttas till Lund.

Staden och universitetet samarbetar om utvecklingen av såväl Campus som av staden som studentstad. Under 2016 invigdes det nya huset för studenternas verksamheter, Helsingborgen, vid Furutorpsplatsen. Huset inrymmer föreningslokaler och festlokal samt studieutrymmen som får användas av alla som studerar vid Lunds universitet.

Byggande – bostäder, verksamheter och infrastruktur
Takten i bostadsbyggandet är fortsatt hög. Under 2016 påbörjades 1 760 nya bostäder, vilket är den högsta siffran sedan 1971. Vi bedömer att bostadsbyggnadstakten kommer vara hög även i fortsättningen, men kanske något lägre på längre sikt. Detta ställer krav på att vi tar fram fler detaljplaner med bostäder samt planer som möjliggör service och arbetsplatser.

Under 2016 har stadsbyggnadsnämnden sammanlagt tagit 65 olika beslut om detaljplaner och planprogram. Besluten rymmer fler tillstyrkta och antagna planer än föregående år, men med en större andel förtätningsprojekt som många gånger är mer komplexa samtidigt som de rymmer mindre antal bostäder.

Några av de planer som stadsbyggnadsnämnden beslutade om 2016:

• Rya 1:30 i Rydebäck, som förutom bostäder rymmer en ny f-9 skola
• Berga 1:1 i Mariastaden, som rymmer en ny f-9 skola samt idrottshall
• Gamla staden 5:16 på Ringstorp, som rymmer en ny förskola
• Kvarteret Holland på Söder, som förutom att den underlättar en modernisering av Söderpunkten också rymmer cirka 70 nya bostäder
• Kvarteret Kungsörnen på Planteringen, som utöver att den möjliggör 70 nya bostäder prövar möjligheterna till förtätning och hur bostadsplanering kan ske nära verksamhetsområden
• Filborna 33:2, NSR:s anläggning vid Filborna, som gör det möjligt till en fortsatt utveckling från ett område för deponering av avfall till ett område för återvinning och cleantech-industri
• Örby 18:1 på Råå, utveckling av Råå hamn
• Husensjö 8:5 i Filbornavägens förlängning öster om Österleden, där vi planerar för ett nytt vattentorn.

Utöver de antagna detaljplanerna har också två större planprogram godkänts. Ett gäller Fredriksdal och visar hur stadsdelen skulle kunna utvecklas och få ytterligare cirka 1 000 nya bostäder. Det andra planprogrammet gäller Närlunda och skulle kunna ge upp till 250 nya bostäder. Under året har vi också genomfört planarbete som rymmer ytterligare 1 300 bostäder utöver dem som syns i statistiken som tillstyrkta eller antagna planer.

Den höga takten i byggandet ställer också nya krav på ökad dialog med helsingborgarna. Under några år har det funnits en trend med att färre personer besökt våra samrådsmöten men nu har vi noterat ett visst ökat intresse. Kanske beror det på att vi försöker hitta nya sätt att kommunicera, till exempel planvandringar och besökstält.

Under 2016 har vi arbetat mycket med Stadsplan 2017, som är en ändring av översiktsplanen för centralorten. Vi har lagt lika stor vikt på processen som på resultatet. Kanske var detta Sveriges första digitala översiktsplan som varit på samråd, och det har väckt stort intresse hos planerare i övriga Sverige. Vi har engagerat våra invånare i att vara delaktiga och att tycka till om Helsingborg, något som har ökat kunskapen om samhällsplanering. Men det är fortfarande bara några få procent av helsingborgarna som har tyckt till, och kolonifrågan har fått ta nästan hela diskussionsutrymmet. Fler än tidigare har insett att det innebär svåra avvägningar mellan olika intressen när en stad ska växa hållbart.

Parallellt med stadsplanen har vi tagit fram ett remissförslag på en trafikplan. Den ska lägga grunden till för hur vi prioriterar för att genomföra strategierna och målsättningarna som är beslutade i vårt trafikprogram. Att prioritera fotgängare och cyklister kräver ett nytt angreppssätt på stadens utformning och struktur och ett nytt beteende hos oss själva och våra invånare. Vi kommer att genomföra stora investeringar för att bygga en strukturbildande kollektivtrafik och för staden handlar det om att öka antalet resenärer genom dessa satsningar. Men det verkar bli svårt att nå det gemensamma målet om 22 miljoner kollektivtrafikresor med Skånetrafiken och Nobina. Vi behöver fortsätta att utveckla kommunikationen med helsingborgarna.