Årets verksamhet

• Skriv ut

Förskola och pedagogisk omsorg
Vid årets slut fanns det 136 förskolor i Helsingborg, varav 57 i fristående regi och 79 i kommunal regi. Det fanns dessutom fyra fristående och två kommunala verksamheter som bedrev pedagogisk omsorg.

För att möta befolkningsökningen i Helsingborg pågår ett intensivt arbete för att öka antalet förskoleplatser. Under året startade tre nya kommunala förskolor, till exempel den tvåspråkiga förskolan Curious Kids Preeschool på Fredriksdal, där pedagoger och barn pratar både svenska och engelska. Förskolan kommer att ha plats för upp till 50 barn i åldrarna 1-5 år. Totalt sett ökade vi med 230 platser på de kommunala förskolorna under året.

I kommunens årliga attitydundersökning, för både kommunala och fristående verksamheter, framgår att vårdnadshavare till barn i förskolan och pedagogisk omsorg är mycket nöjda med verksamheternas kvalitet. Undersökningen visar att vårdnadshavarna upplever att barnen känner sig trygga och trivs på förskolan, och att vårdnadshavarna är mycket nöjda med personalens engagemang och bemötande.

Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete på våra kommunala förskolor där förstelärare och pedagogistor, vilka kan beskrivas som pedagoger åt andra pedagoger, är viktiga resurser för att bland annat utveckla didaktiken och utformningen av inkluderande och varierande lärmiljöer. Lärandet är en av grundstenarna i förskolans uppdrag och under de senaste åren har det varit ett stort fokus på matematik i de kommunala förskolorna.

Förskolorna väver in matematiken i de dagliga aktiviteterna genom att använda matematiska begrepp och resonemang. Förskolorna arbetar även med språkutvecklande insatser för att stimulera barnens kommunikativa utveckling och intresse för läsning. På de förskolor som har många barn med ett annat modersmål än svenska arbetar pedagogerna för att ta tillvara barnens modersmål/hemspråk för att på så sätt stärka språkutvecklingen.

Grundskola med förskoleklass
Helsingborg växer vilket innebär att vi också får allt fler grundskoleelever. För att kunna ta emot alla behöver vi bygga nya skolor samtidigt som vi bygger ut befintliga skolor. I mars påbörjades bygget av Gustavslundsskolan, som beräknas stå klar att ta emot cirka 450 elever vid skolstarten i augusti 2017. I Rydebäck har antalet elever ökat under flera års tid och ser ut att fortsätta öka. Rydebäcksskolan kommer därför att kompletteras med en ny skolbyggnad som beräknas vara klar läsåret 2018/19. I väntan på den nya skolbyggnaden kompletterades den nuvarande skolan med paviljonger.

Under året har våra kommunala skolor visat prov på hur vi gemensamt tar ansvar för våra nyanlända elever. I juni 2016 gick 1 001 nyanlända elever i våra grundskolor. Med nyanlända elever avses elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren och som inte gått i svensk skola tidigare. Alla våra skolor har varit involverade i mottagandet av nyanlända elever, och samarbetet med Välkomsten är nu väl etablerat. Välkomsten, som startade under våren 2015, är en mottagning för barn och ungdomar som precis kommit till Sverige. Där gör pedagoger en kartläggning av deras kunskaper och skolbakgrund, och de får en introduktion i det svenska språket.

Våra kommunala skolor arbetar mycket med språkutvecklande arbetssätt eftersom goda språkkunskaper är en förutsättning och ett medel för att uppnå goda kunskapsresultat i alla ämnen. Genom exempelvis genrepedagogik lär sig eleverna hur olika texter är uppbyggda, dess språkliga mönster och strukturer samt texters olika syften. Pedagogerna på skolorna arbetar även mycket med att ha en löpande dialog med eleverna kring vilka förväntningar som finns på dem och vilka krav som ställs för att de ska nå godkänt betyg eller högre. Detta arbetssätt hjälper i sin tur eleverna att sätta upp tydliga mål för det egna lärandet.

Kunskapsresultaten för läsåret 2015/16 visar att det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 var 230,1 i de kommunala och 240,3 i de fristående skolorna, vilket i båda fallen är högre än genomsnittet i riket. Andelen elever som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram var 85 procent i den kommunala verksamheten och 92 procent i den fristående. Helsingborgs kommunala skolor ligger här högre än riksgenomsnittet för kommunala huvudmän, medan stadens fristående skolor ligger något lägre än riksgenomsnittet för enskilda huvudmän.

Vi gör stora satsningar i våra kommunala förskoleklasser och fritidshem för att höja kvaliteten och skapa en likvärdighet inom och mellan våra verksamheter. I grundskolans läroplan som reviderades under 2016 är förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag och syfte förtydligat. Här framgår det att undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande, och att undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Personalen har under året blivit erbjudna kompetensutbildningsinsatser i form av föreläsningar, nätverksträffar och workshops som bland annat behandlar just verksamheternas uppdrag och innehåll. Genom satsningarna blir även elevernas och pedagogernas arbete i dessa verksamheter mer synliggjort.

Gymnasieskola
I Helsingborg finns 6 kommunala och 18 fristående gymnasieskolor, och sammanlagt finns ett mycket varierat utbud av både yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Under våren 2016 genomfördes den årliga attitydundersökningen. Resultaten visar att gymnasieeleverna generellt sett är nöjda, och att de trivs och känner sig trygga i skolan. Frågor som får lägre resultat innefattar arbetsro och stress, något som även avviker på nationell nivå.

Läsåret 2015/16 ökade andelen elever med examen både på yrkesprogram och högskoleförberedande program för de kommunala skolorna. Andelen elever med examen från yrkesprogrammen ökade från 79,9 till 86,8 procent. På de högskoleförberedande programmen var ökningen från 87,0 till 92,9 procent. Uppdelat per skola innebär detta att alla skolor gjort en förbättring jämfört med läsåret 2013/14. Jämfört med genomsnittet för rikets kommunala skolor 2015/16 ligger de högskoleförberedande programmen strax över, medan yrkesprogrammen ligger strax under.

För stadens elever i fristående verksamhet ökade andelen elever med examen på yrkesprogram mellan 2013/14 och 2015/16 från 81,6 till 84,8 procent, och var i princip oförändrat på högskoleförberedande program, från 94,3 till 94,2 procent. När detta jämförs med snittet för rikets fristående skolor ligger Helsingborgs fristående skolors samlade resultat 2015/16 på en högre nivå.

Alla stadens kommunala skolor har under 2016 deltagit i Skolverkets satsning Läslyftet, något som kommer att fortgå under 2017. Läslyftet syftar till att öka kompetensen i språk-, läs- och skrivdidaktik. Tanken är att satsningen ska hänga ihop med det ordinarie arbetet genom kollegialt lärande och att genomförandet sker ute på varje skola.

Särskola
Särskolan är till för de elever som på grund av utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada inte bedöms kunna nå upp till grund- eller gymnasiekolans kunskapskrav. I Helsingborgs kommun finns fem kommunala grundsärskolor: Borgmästarskolan, Elinebergs grundsärskola, Påarps grundsärskola, Rönnbäcksskolan och Västra Berga grundsärskola. Påarps grundsärskola startade i januari 2016 för att bereda plats för det ökade antalet grundsärskoleelever i kommunen. Verksamheten beräknas vara fullt utbyggd under våren 2017 och då kunna ta emot cirka 40 elever. I Skåne Nordväst finns ett samverkansavtal som innebär att elever inom gymnasiesärskolan kan söka fritt till nationella program inom området. Detta ger eleverna ett större utbud av utbildningsmöjligheter med fler program och inriktningar.

Kommunens årliga attitydundersökning visar att såväl elever som vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och att eleverna i hög grad känner sig trygga och trivs i skolan. Personaltätheten är anpassad till elevernas behov av särskilt stöd. Skolan lägger stor vikt vid att bygga en undervisning anpassad utifrån elevernas intressen och styrkor, och varje elev har ett anpassat schema. Skolorna arbetar med att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera, vara delaktiga och kunna påverka sin vardag utifrån sina egna förutsättningar. Genom alternativ kompletterande kommunikation (AKK) får eleverna större förutsättningar att kommunicera utifrån sina förmågor. Samtliga grundsärskolor använder digitala lärverktyg vilket gör det möjligt att individanpassa undervisningsmetoderna utifrån elevernas behov och förutsättningar. Gymnasiesärskolan fortsätter sitt arbete med att implementera verksamhetens nya styrdokument och kursplaner. Fokus ligger på att utveckla arbetsformerna för att kunna följa upp elevernas kunskapsutveckling.