Våra redovisningsprinciper

• Skriv ut

Redovisningsprinciper är en standard för hur ekonomisk redovisning ska upprättas. De består både av lagstadgade krav och rekommendationer från normgivande organ samt branschpraxis. Här följer en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna för Helsingborgs stad och hur dessa tillämpas.

Foto: Anna Alexander Olsson

Helsingborgs stad har i enlighet med kommunallagen (SFS 1991:900) upprättat en årsredovisning, vilken är baserad på lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. För de avsteg staden valt att göra från gällande redovisningsregler och rekommendationer, se avsnitt Avvikande redovisningsprinciper. Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade från föregående år med undantag för att staden successivt under år 2014-2016 har övergått till komponentavskrivning, se vidare avsnitt Ändrad redovisningsprincip.

Läs mer om:
Avvikande redovisningsprinciper
Ändrad redovisningsprincip

Verksamhetens intäkter och kostnader
Intäkter värderas till verkligt värde och motsvarar de belopp som har erhållits eller kommer att erhållas för att en tjänst eller vara som levererats till extern part. I stadens verksamhet är detta bland annat i form av avgifter, hyror och andra verksamhetsrelaterade intäkter. Utöver detta erhåller staden även skatteintäkter samt intäkter i form av generella statsbidrag, kommunalekonomiska utjämningar, fastighetsavgifter och LSS-utjämningsstöd. Dessa intäkter är i huvudsak reglerade genom lag. Samtliga intäkter redovisas först vid den tidpunkt när ersättningen plus till den tillhörande utgifter kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna av transaktionen kommer att tillfalla staden.

Redovisade intäkter och kostnader periodiseras till den tidpunkt då en tjänst utförs, en vara levereras eller en viss händelse inträffar. Detta för att återspegla den faktiska ekonomiska innebörden i transaktioner och få en periodisering av inkomster respektive utgifter som är i enlighet med god redovisningssed.

Tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen
Hösten år 2015 tilldelades kommuner och landsting ett tillfälligt statsbidrag för att hantera den rådande flyktingsituationen. I samband med tilldelningen lämnade Rådet för kommunal redovisning ett yttrande som innebar att statsbidraget antingen kunde redovisas som en intäkt till sin helhet år 2015 eller periodiseras framåtriktat över 13 månader med start i december 2015. Helsingborgs stad har valt att tillämpa det andra alternativet och redovisar för året en bidragsintäkt för ändamålet om 73 mnkr i skattenettot.

Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är resultat av händelser som är sällan förekommande och som är särskilt viktiga att notera vid jämförelse mellan olika redovisningsperioder. Med den motiveringen särredovisas jämförelsestörande poster på egna rader i resultaträkningen. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation är exempelvis realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar, nedskrivningar samt ändringar i uppskattningar och bedömningar att se som jämförelsestörande poster.

Helsingborgs stad har valt att tillämpa en beloppsmässig gräns för vad som ska redovisas som jämförelsestörande poster. Den valda gränsen för att resultat av sällan förekommande händelser ska beaktas som jämförelsestörande uppgår till 40 mnkr och detta värde är satt för att få en relevant samt väsentlig nivå i förhållande till stadens ordinarie verksamhetsintäkter/-kostnader. Vidare anser staden att realisationsresultat på försäljningar av tomter och fastigheter är normalt förekommande i den ordinarie verksamheten och därför inte per automatik ska klassificeras som jämförelsestörande. Därmed har staden en avvikande hantering än vad Rådet för kommunal redovisning rekommenderar i detta avseende.

De jämförelsestörande poster som redovisas i staden för räkenskapsåret 2016 hänför sig till den byggbonus som regeringen införde under året för att stimulera bostadsbyggandet i landet. I den sammanställda redovisningen finns även nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar bland de jämförelsestörande posterna.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde och med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärde ingår de utgifter som hänför sig till ett förvärv av en tillgång och utgifterna för att få tillgången på plats samt i sådant skick att den kan användas för sitt ändamål. Beräknade utgifter för nedmontering efter nyttjandeperioden och återställande av plats där tillgången varit installerad är också en del i anskaffningsvärdet, men detta balanseras med restriktivitet. Anledningen är att tidpunkt och kostnad för eventuellt återställande många gånger är svår att fastställa och för vissa tillgångar (så som exempelvis vindkraftverk) förväntas intäkter för restvärden och skrotvärden sannolikt täcka stora delar av eventuella återställandekostnader.

Enligt lagen om kommunal redovisning får också ränta på kapital som lånats för att finansiera konstruktion av tillgång inkluderas i anskaffningsvärdet. Enligt stadens regelverk ska eventuell ränta aktiveras vid större investeringar som sträcker sig över en tid av mer än ett år. Internräntan som tillämpats under 2016 har varit 4 procent, vilket är samma som föregående år.

Förekommande utgifter för en tillgång efter anskaffningstidpunkten redovisas i balansräkningen endast i den mån de höjer den befintliga tillgångens prestanda och/eller servicepotential i förhållande till ursprunglig nivå. Annars likställs dessa utgifter med reparation och underhåll och kostnadsförs direkt.

En förutsättning för att en investering ska klassificeras som materiell anläggningstillgång är att den är avsedd att användas för sitt ändamål under minst tre år och att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt uppgår till mer än ett halvt prisbasbelopp. Uppfylls inte dessa förutsättningar kostnadsförs inköpet av en tillgång direkt. Vad gäller immateriella anläggningstillgångar är kriteriet för aktivering också att tillgången ska ha en nyttjandeperiod om minst tre år, men riktlinjen för belopp att aktivera är med stöd av Rådet för kommunal redovisning restriktivare.

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde minskat med bedömt eventuellt restvärde (restvärdet för immateriella tillgångar bedöms för staden vara 0). Syftet med avskrivningarna är att återspegla hur en tillgångs värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. Helsingborgs stad använder linjär avskrivningsmetod och avskrivning sker systematiskt från den tidpunkt då en tillgång är färdig att tas i bruk. För vissa kategorier av materiella anläggningstillgångar, där olika viktiga beståndsdelar i en enskild tillgång har väsentligt olika varierande livslängd, har den enskilda tillgången redovisningsmässigt delats upp på olika komponenter. Detta för att ge en mer rättvisande återspegling av hur en tillgång faktiskt förbrukas då viktiga beståndsdelar byts ut med olika tidsintervall under anläggningstillgångens totala livslängd. De kategorier av anläggningstillgångar där komponentfördelning/-avskrivning tillämpas är i huvudsak byggnader och infrastrukturella investeringar.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Mark och konst anses ha ett bestående värde och för dessa tillgångar redovisas inte några avskrivningar. Vidare ska uppmärksammas att vid tillämpning av komponentavskrivning finns inte ett enhetligt regelverk inom kommunkoncernen, utan staden respektive bolagen har sina egna riktlinjer för avskrivningstider.

Goodwill är endast förekommande i den sammanställda redovisingen. Posten utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde av koncernens andel av förvärvade nettotillgångar eller köpt inkråm.

Leasingavtal
Leasingavtal för anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiella eller operationella beroende på om leasinggivaren behåller alla väsentliga ekonomiska risker/fördelar som är förknippade med ägandet av den underliggande tillgången eller inte. Övergår dessa risker och fördelar till staden klassificeras leasingavtalet som finansiellt, annars som operationellt.

En tillgång som disponeras enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som en skuld. Anläggningstillgången skrivs sedan av enligt plan över bedömd nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som räntekostnad och amortering av skuld. Finansiella leasingkontrakt som är av mindre värde och/eller har en avtalstid om högst tre år redovisas dock med stöd av Rådet för kommunal redovisning vanligtvis som operationella.

Operationella leasingavtal redovisas inte i balansräkningen, utan för dessa avtal kostnadsförs leasingavgifterna linjärt i resultaträkningen över den avtalade leasingperioden. För de operationella leasingkontrakt som inte är uppsägningsbara och som har en löptid vilken överstiger tre år, anges värdet av framtida minimileasingavgifter inom linjen.

Nedskrivning
Om en anläggningstillgång har ett lägre värde än redovisat värde ska tillgången skrivas ner till detta lägre värde om värdenedgången kan antas vara bestående. Vid en nedskrivningsprövning jämförs det redovisade värdet med tillgångens bedömda återvinningsvärde (det vill säga bedömt anpassat användningsvärde alternativt nettoförsäljningsvärde) och eventuell nedskrivning görs till det lägsta av dessa två belopp. Inom den skattefinansierade verksamheten krävs dessutom att vissa specifika kriterier ska vara uppfyllda för att en nedskrivning ska genomföras. Det ska även tilläggas att reglerna för nedskrivning även tillämpas för anläggningstillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal.

En nedskrivning ska alltid återföras så snart det inte längre finns skäl för den, men en återföring får aldrig leda till att tillgången får ett högre värde än vad den skulle haft om ingen nedskrivning gjorts.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned även om en värdenedgång inte antas vara bestående. Finansiella anläggningstillgångar får också skrivas upp om tillgången har ett tillförligt och bestående värde som väsentligt överstiger redovisat värde, men detta är inte något som staden tillämpar.

Såväl nedskrivningar som återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

Exploatering och exploateringsmark
Med exploateringsverksamhet avses anskaffning, bearbetning och iordningställande av mark för bostäder eller industrier. Denna typ av mark klassificeras som omsättningstillgång vid samtliga bokslutstillfällen om staden har för avsikt sälja den. Mark som staden kommer att använda i egen verksamhet klassificeras däremot som anläggningstillgång.

Exploateringsmark redovisas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av nettoförsäljningsvärdet och anskaffningsvärdet. Mark som är klassificerad som en omsättningstillgång, men som inte kunnat säljas inom en viss tid skrivs ned till en krona. För mark relaterad till bostäder är detta tidsintervall fem år och för industrimark är gränsen tio år.

Helsingborgs stad tillämpar inte successiv vinstavräkning för exploateringsprojekt, utan avräknar vinst efter varje exploateringsområdes eller delområdes färdigställande. Det ska även tilläggas att mark som utgör allmän plats inom ett exploateringsområde inte redovisas som en anläggningstillgång, utan intäkterna från tomtförsäljning används för att direkt skriva av dessa anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten.

Kundfordringar
Kundfordringar redovisas till fakturavärde med justering för eventuellt nedskrivningsbehov. Helsingborgs stad tillämpar en princip där kundfordringar skrivs ned med 100 procent om förfallodagen är äldre än ett år. Utöver det sker även reservation för osäkra kundfordringar utifrån bedömning på individuell kundnivå.

Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärdet och därmed nominellt belopp. Efter det första redovisningstillfället värderas sedan de finansiella tillgångarna till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Vad gäller finansiella skulder så sker ingen periodisering av tillhörande transaktionskostnader med motivering av att dessa inte uppgår till en väsentlig del i förhållande till de underliggande skulderna.

Finansverksamheten följer den finanspolicy som kommunfullmäktige fastställer årligen. Inom ramen för policyn finns utarbetade riktlinjer/reglementen, i vilka det framgår att säkring ska ske i verksamheten utifrån vissa givna förutsättningar. I enlighet med detta använder staden derivat med syfte att säkra ränteförändringar. Inom kommunkoncernen förekommer även andra säkringsformer, exempelvis för valuta. Säkringsredovisning tillämpas fullt ut vilket innebär att derivat inte värderas enligt lägsta värdets princip.

I finansiella anläggningstillgångar ingår även aktier och andelar. I begreppet andelar redovisas stadens innehav av bostadsrätter och dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Eventuella värdehöjande utgifter för bostadsrätter redovisas däremot som byggnadsinventarier och därmed under klassificeringen materiella anläggningstillgångar.

Pensioner
Förpliktelser för förmånsbestämda pensionsåtaganden till anställda i kommunen beräknas med tillämpning av RIPS 07, det vill säga den beräkningsmodell för pensionsförpliktelser som är antagen av Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa pensionsförpliktelser ska enligt Lagen om kommunal redovisning redovisas som en ansvarsförbindelse till den del pensionsförmånen har intjänats före år 1998. Pensioner intjänade år 1998 eller senare ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Helsingborgs stad har valt att avvika från denna redovisningsprincip genom att även redovisa pensionsförmåner intjänade före år 1998 som en avsättning. Detta är en anpassning till gängse krav och praxis inom näringsliv och övriga samhällssektorer. Det är även i linje med förslaget till den nya kommunalredovisningslagen (SOU 2016:24). Stadens avsikt med att redovisa hela pensionsförpliktelsen som en avsättning i balansräkningen är att ge en fullständigare bild av stadens skulder respektive kostnader och därmed även ge ett bättre underlag för stadens ekonomiska planering.

Hela förändringen av pensionsavsättning intjänad före år 1998 redovisas som en förändring av pensionsavsättning, även den finansiella delen. Syftet med detta är att skapa en större tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens nettokostnader och finansnetto.

Utöver skuldförda pensionsförpliktelser finns även vissa ansvarsförbindelser för pensionsrelaterade åtaganden. Dessa avser i huvudsak pensionsutfästelse till visstidsförordnade, vilka inte kan fastställas med säkerhet i förtid då de framtida pensionsutbetalningarna bland annat kan komma att påverkas av personens övriga inkomster. Med anledning härav beräknas och redovisas utfästelse om visstidspension som en ansvarsförbindelse fram till den tidpunkt då åtagandet anses uppfylla kriterierna för att redovisas som en avsättning, det vill säga att förpliktelsen ses som sannolik istället för möjlig. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska en visstidspension redovisas som avsättning när utbetalning påbörjats eller när det finns grund att anta att utbetalning kommer ske (till exempel vid förtroendevald persons avisering om avgång).

Det finns även pensionsförpliktelser som balanseras i några av de bolag som staden äger. Med stöd av Lag om kommunal redovisning samt dess förarbeten så sker i den sammanställda redovisningen inte någon justering för olikheter mellan pensionsredovisning i Helsingborgs stad respektive kommunens ägda bolag.

Pensionsavsättningarna som redovisas i de bolag som staden äger avser förmånsbestämda pensionsplaner och redovisas till de belopp som beräknas av KPA eller försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti. I de fall bolagen betalar försäkringspremier för att finansiera ersättningar efter avslutad anställning redovisas pensionsplanen som en avgiftsbestämd plan enligt gällande förenklingsregler.

Avsättningar
Utöver avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas även övriga avsättningar på balansräkningens skuldsida och dessa relaterar i huvudsak till miljömässiga eller infrastrukturella åtaganden. Dessa avsättningar intäktsförs på ett sätt som gör att de möter de framtida utgifterna för att fullgöra de formella åtagandena i fråga.

För att ett åtagande ska redovisas som avsättning ska det ha grund i en förpliktelse som uppstått till följd av en specifik händelse, vara en förpliktelse vars omfattning kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det ska vara mer än troligt att ett utflöde av resurser kommer krävas för att reglera det. Vidare måste åtagandet vara en formell förpliktelse – grundat på avtal, lagstiftning eller annan laglig grund – för att få redovisas som avsättning. Denna princip är striktare än vad som föreskrivs i redovisningsreglerna för kommunens ägda bolag, där även informella förpliktelser kan redovisas som avsättningar. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska därför eventuella informella förpliktelser som redovisats som avsättningar i ägda bolag klassificeras om till ansvarsförbindelser i den sammanställda redovisningen. Kommunens ägda bolag har inte rapporterat några informella avsättningar, varmed ingen omklassificering skett för Helsingborgs stad.

För de avsättningar där tidskomponenten för reglering bedöms ha en väsentlig effekt, så sker nuvärdesberäkning av förpliktelsen. Förändringen i nuvärdesberäknat värde mellan räkenskapsåren redovisas under finansiella poster.

Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning (vilket är den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning) upprättas med syfte att ge en samlad bild av kommunens totala verksamhet, oavsett om denna bedrivs inom förvaltningsorganisationen och/eller i bolagsform. På så vis skapas en neutral redovisning som underlättar och möjliggör jämförelser mellan olika kommuners totala verksamhet.

För att ett bolag ska ingå i den sammanställda redovisningen krävs att kommunen direkt eller indirekt har ett varaktigt bestämmande alternativt betydande inflytande över bolaget. Definitionen av bestämmande eller betydande inflytande är vanligtvis att minst 20 procent av bolagets röstvärde kontrolleras, men graden av inflytande kan också grundas på avtalsmässiga förhållanden eller motsvarande. För stadens del baseras i huvudsak graden av inflytande på ägda aktiers röstvärde och för att ta del av dessa hänvisas till not 18 Aktier och andelar, i stadens del av årsredovisningen.

Läs mer om:
Not 18 Aktier och andelar

Bolag vars verksamhet är av obetydlig omfattning för kommunen (vilket per definition motsvarar bolag där kommunens andel av omsättningen och omslutningen är mindre än två procent av redovisade skatteintäkter och generella statsbidrag) får undantas från den sammanställda redovisningen. Denna regel har tillämpats av staden och sammantaget understiger exkluderade bolags omsättning och omslutning fem procent av stadens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Samtliga bolag som direkt eller indirekt kontrolleras av Helsingborgs Stads Förvaltnings AB har emellertid inkluderats i konsolideringen oavsett storlek på omsättning respektive omslutning. Detta innebär sammanfattningsvis att samtliga bolag som direkt eller indirekt kontrolleras av Helsingborgs Stads Förvaltning AB respektive Nordvästra Skånes Renhållnings AB ingår i den sammanställda redovisningen.

Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån förvärvsmetoden och med tillämpning av proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapital som fanns i ett bolag vid anskaffningstillfället elimineras till sin helhet och därmed inte ingår i kommunkoncernens eget kapital. Endast den del av eget kapital i det enskilda bolaget som uppkommit efter förvärvstidpunkten redovisas i den sammanställda redovisningen. Den proportionella konsolideringen innebär att då ett bolag inte ägs till fullo, så inkluderas endast den ägda andelen av respektive räkenskapspost i den sammanställda redovisningen.

Med syfte att få en jämförbar grund ska den sammanställda redovisningen upprättas med enhetliga redovisningsprinciper. Till följd av att olika redovisningslagstiftningar och rekommendationer tillämpas för staden respektive ägda bolag, så sker inför konsolideringen justeringar utifrån de kommunala redovisningsprinciperna då effekterna vid användande av olika principer får väsentlig betydelse. Vidare sker i samband med konsolideringen eliminering av interna transaktioner, interna mellanhavanden och eventuella realisationsresultat vid intern överlåtelse av anläggningstillgångar. Det kan även tilläggas att stadens internbank hanterar upplåning respektive utlåning till de kommunala bolagen och dessa poster redovisas som koncernmellanhavanden i staden mot respektive bolag.

Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation ska den sammanställda redovisningen presenteras bredvid kommunens siffror och därtill jämföras med föregående års utfall. Helsingborgs stad avviker från denna rekommendation och har valt att redovisa den sammanställda redovisningen och stadens utfall i skilda räkenskapstabeller. Värdet av att presentera tre års utfall för resultat- och balansposter anser staden är större än att presentera staden och kommunkoncernens information på ett samlat ställe och då enbart kunna ta med två perioder. Dessutom skapas genom detta sätt utrymme för staden att presentera avvikelse gentemot årets budget, vilket också bedöms ha ett relevant värde för läsaren.

Obeskattade reserver i ägda bolag
I vissa av de bolag som ägs direkt eller indirekt av staden finns bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Dessa har i den sammanställda redovisningen fördelats med 78 procent mot eget kapital och 22 procent mot uppskjuten skatt.

Ändrad redovisningsprincip
Sedan år 2014 finns ett tydligt krav på komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar i den kommunala redovisningen. Införandet av komponentavskrivning har med stöd i Rådet för kommunal redovisnings vägledning skett framåtriktat i staden. Därtill har det under år 2014-2016 skett en successiv justering för tidigare anskaffade tillgångar och detta har skett utifrån ett beloppsmässigt väsentlighetskriterium samt för anläggningar med lång kvarvarande nyttjandeperiod.

En förvaltning där övergången till komponentavskrivningar medfört ett väsentligt ändrat förhållningssätt är fastighetsförvaltningen. Under år 2014 infördes komponentavskrivning för två under året färdigställda byggnationer. Påföljande år infördes en framåtriktad komponentavskrivning för alla slutförda investeringar under perioden 2010-2014, vilka hade ett anskaffningsvärde överstigande 25 mnkr. Därtill tillämpades komponentavskrivning på alla färdigställda investeringar under året. Vid ingången av år 2016 övergick fastighetsförvaltningen till att tillämpa framåtriktad komponentavskrivning för alla anläggningar som då hade ett restvärde överstigande 5 mnkr och mer än 10 års nyttjandetid kvar.

Vid utgången av år 2016 är övergången till komponentmetoden i fas med gällande rekommendation för materiella anläggningstillgångar.

Ändring i tidigare redovisningsperioder
I samband med upprättandet av årsredovisningen för år 2016 har staden och därmed även den sammanställda redovisningen påverkats av en omklassificering av tidigare redovisad avsättning för VA-verksamheten. Denna post klassificerades tidigare i finansnettot, men med hänsyn till postens karaktär har ändring skett så att den nu istället ingår som en del i verksamhetens nettokostnad. Effekten av ändringen är att verksamhetens nettokostnad ökat med 14 mnkr för år 2015 och de finansiella kostnaderna minskat med samma belopp. För år 2014 är motsvarande justering 8 mnkr. Nettomässigt har denna ändring ingen resultateffekt.

I den sammanställda redovisningen har en rättelse skett för uppskrivning av materiella anläggningstillgångar i av staden ägda bolag. Denna uppskrivning har tidigare redovisats som en tillgång, men med hänsyn till att lagen om kommunal redovisning inte medger uppskrivningar inom denna kategori av anläggningstillgångar så har korrigering skett mot tidigare perioder. Effekten är att den ingående balansen per 1 januari 2014 har justerats ned med 58 mnkr mot eget kapital respektive maskiner och inventarier. Korrigeringen har även haft en resultatpåverkan till följd av att avskrivningar på uppskrivningar återlagts. För år 2015 uppgår denna positiva resultateffekt till 7 mnkr och för år 2014 till 6 mnkr.

Avvikande redovisningsprinciper
Staden har valt att göra avsteg från gällande redovisningsregler och rekommendationer enligt nedan:

• Pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 redovisas i staden som en avsättning och inte som en ansvarsförbindelse. Detta är en avvikelse mot Lag om kommunal redovisning, kapitel 5 § 3. Se vidare avsnitt Pensioner för motivering.
• Staden har som huvudprincip valt att redovisa realisationsresultat på försäljning av tomter och fastigheter som en normal del i den ordinarie verksamheten och inte som jämförelsestörande poster. Det är inte förenligt med RKR 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål. Se vidare avsnitt Jämförelsestörande poster för motivering.
• Den kommunala koncernens räkenskaper presenteras inte jämte stadens siffror. Detta är inte förenligt med RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Se vidare avsnitt för Sammanställd redovisning för motivering.
• Staden tillämpar inte successiv vinstavräkning för exploateringsprojekt enligt gängse bokföringsprinciper, utan avräknar vinst först efter ett projekts färdigställande. Se vidare avsnitt Exploatering och exploateringsmark för ytterligare kommentarer.

Läs mer om:
Pensioner
Jämförelsestörande poster
Sammanställd redovisning
Exploatering och exploateringsmark