Årets verksamhet

Integration och arbetsmarknad
Arbetslösheten i Helsingborg minskade under 2016, framförallt bland ungdomar. Däremot ökade arbetslösheten bland invånare som är födda i utlandet. För att fler ska få arbete samarbetar vi lokalt, regionalt och med våra grannar på andra sidan Öresund.

I november 2016 var cirka 6 900 personer arbetslösa. Det motsvarar 10,7 procent av alla helsingborgare i åldern 16 till 64 år. Jämfört med november 2015 är det en minskning med 0,3 procentenheter.
Över hälften av de arbetslösa – 61 procent – är födda i utlandet. En ökning med 4 procentenheter.
Bland ungdomar i åldern 18-24 år minskade arbetslösheten med 2,2 procentenheter och med 1 procentenhet för ungdomar födda i utlandet.
Av de arbetslösa bor 28 procent i hushåll som har försörjningsstöd. Den siffran är oförändrad jämfört med 2015. Både Sverige och Danmark behöver företag med kompetent personal inom flera branscher. Därför samarbetar vi även internationellt. Under 2016 arrangerade vi en jobbmässa tillsammans med Helsingörs kommun, och den 1 mars 2017 blir det ytterligare en sådan. Målet är att öka rörligheten för medborgarna och ge dem fler valmöjligheter i arbetslivet. Genom så kallat socialt ansvarstagande hjälper företag som staden har upphandlat människor att komma in på arbetsmarknaden. Det ledde till att tretton personer fick arbete, praktik eller lärlingsplats.
Vi ansvarar för att erbjuda arbetslösa insatser som höjer deras kompetens. På Jobbtorget motiverar vi deltagarna till studier eller arbete. Under 2016 fick 26 procent av de 860 deltagarna arbete och tio procent gick vidare till studier. Vi har också avtal med företag som driver olika jobbprojekt. Av de 187 personer som deltog i sådana under året fick 89 personer – 48 procent – arbete.
Lokalt och regionalt samarbetar vi inom Delegationen för unga till arbete. Målet är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Allt fler nyanlända som har fått uppehållstillstånd kommer till Helsingborg. Vi försöker möta deras behov, och därför prioriterar vi området migration och etablering. Vårt mål är att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

Helsingborg har blivit en anvisningskommun enligt den nya bosättningslagen, som säger att alla kommuner ska ta emot nyanlända invandrare.

Gruppen nyanlända ökar inom samtliga verksamheter på förvaltningen – arbetsmarknadsinsatser, vuxenutbildning och försörjningsstöd. Det gör att vi behöver utveckla hur vi möter våra nya invånare samt anpassa våra verksamheter till det.

Framöver kommer fler personer att få uppehållstillstånd. Denna grupp söker sig till arbetsmarknadsförvaltningen utifrån olika behov, till exempel:

svenska för invandrare (sfi)
samhällsorientering
barnintroduktion
tillfälligt ekonomiskt bistånd i väntan på att få igång sin etableringsersättning eller ersättning från Försäkringskassan.
ekonomiskt bistånd för dem som inte kan försörja sig efter etableringsperioden, personer med nedsatt prestationsförmåga samt personer som är föräldralediga.

För att underlätta för nyanlända, och för att kommunen och statliga myndigheter ska kunna arbeta effektivare, har vi startat ”Mötesplats information”. Där kan nyanlända träffa myndigheter som de behöver ha kontakt med i en och samma lokal. Det är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket samt Sveriges kommuner och landsting.

Försörjningsstöd
Fler hushåll behövde försörjningsstöd under året. Det beror på att fler nyanlända inte klarade sin försörjning utan ekonomisk stöttning. Behovet var allra störst under årets sista månader. Men ökningen märks ännu inte i våra kostnader för försörjningsstöd eftersom vi får ersättning från staten under de första två åren en nyanländ bor i kommunen.

Bland övriga hushåll gick behovet av försörjningsstöd ner med fem procent. Allra mest märks minskningen bland ungdomar, sexton procent färre fick försörjningsstöd. Det var även fem procent färre barn som fanns i familjer med försörjningsstöd.

Minskningen beror till stor del på en god konjunktur, samarbete med Arbetsförmedlingen och riktade projekt och insatser.

Det är fortfarande många som har försörjningsstöd under en längre tid. För att bryta den utvecklingen behöver vi samarbeta med frivilligsektorn, näringslivet och andra myndigheter.

Förra året formade vi en ny och effektivare organisation för försörjningsstödet. Från 2017 delas verksamheten upp i två delar – ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad.

Enheten ekonomiskt bistånd bedömer rätten till försörjningsstöd och betalar ut pengar. Enheten arbetsmarknad ansvarar för att de som har försörjningsstöd får stöd och hjälp att komma ut på arbetsmarknaden eller börja studera.

Invånaren får en guide som finns med hela vägen mot egen försörjning. Guiden har tillgång till en grupp med olika kompetenser som invånaren kan behöva träffa.

Viktiga händelser:

Vi samarbetar med arbetsförmedlingen i ett tidigare skede för att nyanlända ska etableras snabbare och nå egen försörjning.
Vi ska bli bättre på att uppmärksamma barn i hushåll som har försörjningsstöd.
Den nya bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016. Den ger staden ansvar för att ordna bostad och sysselsättning för nyanlända.
Vi har tagit fram en ny e-tjänst för att ansöka om försörjningsstöd.

Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen erbjuder utbildningar som helsingborgarna och arbetsmarknaden har störst behov av. Utbildningen har en viktig roll för både samhället och individer, den ska leda till arbete eller fortsatta studier. Alla eleverna har rätt att få stöd och undervisning som leder till att de når sina mål och får godkända betyg.

För att fler ska göra väl underbyggda studieval satsar vi mycket på studie- och yrkesvägledning, studiehandledning och specialpedagogiskt stöd.

På grund av den ökade invandringen har trycket till utbildning i svenska för invandrare (sfi) ökat kraftigt. Trots ökningen kunde vi utan väntetider ta emot alla som sökte till sfi. En anledning till att det inte finns några väntetider är vårt valfrihetssystem, som innebär att sökande till sfi själva kan välja i vilken skola de vill studera. Platserna anpassas på så sätt till söktrycket.

Under 2016 började vi också arbeta med yrkes-sfi som blir en av flera viktiga delar för att öka integrationen och etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Yrkes-sfi är en kombination av studier där utbildning i svenska för invandrare och en yrkesutbildning genomförs parallellt.

Vi vill att fler som har kompetenser och kvalifikationer, men inga formella betyg, ska kunna validera sina kunskaper. Validering innebär att kartlägga, bedöma och betygsätta det en person kan, oavsett var eller när personen fått kunskaperna.

Det ska tas fram en plattform för validering i Skåne. Plattformen ska öka utbudet av validering så att fler kan få del av den.

Under 2016 antogs cirka 9 000 elever till vuxenutbildningen varav ungefär 3 800 läser inom sfi.