Målanalys

Socialnämnden ska öka den enskildes möjlighet till sysselsättning, bostad och utbildning.

Socialnämndens strategi är att arbeta både strukturellt och individuellt, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att invånare i social utsatthet ska ta aktiv del av samhället.

Målet för verksamheten för barn, unga och familj är att öka de skyddande faktorerna för att barnet ska klara en framtid av egen kraft. En god utbildning är en stark skyddsfaktor som kan kompensera för de risker som en del barn inom socialtjänsten utsätts för. Utbildning är dessutom en faktor som är fullt möjlig att påverka. Sedan 2013 finns en överenskommelse om samverkan upprättad mellan skol- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Samverkansavtalet fastställer att båda förvaltningarna arbetar aktivt tillsammans inom olika områden för att nå en fungerande samverkan. För att få samverkan att fungera krävs arbete och hållbara strukturer och inom verksamheten arbetar vi med, och utvecklar olika metoder och projekt för att få detta att fungera.

Idag samverkar förvaltningarna bland annat genom arbetsmetoderna skolfam – skolsatsning för familjehemsplacerade barn och närvaroteamet. Skolfam är en strukturerad och manualbaserad förebyggande arbetsmetod som man har arbetat med på familjehemsenheten sedan 2005. Arbetsmetoden permanentades 2009. Målet är att barnen ska gå ut årskurs 9 med godkända betyg. Sedan 2008 har 95 procent av skolfam-barnen gått ut grundskolan med behörighet att söka till gymnasiet. En uppföljning från 2015 visar att 74 procent av barnen även fullföljer sina gymnasiestudier. Arbetsmetoden har spridits till 28 kommuner som tillsammans utvecklar metoden med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Närvaroteamet omfattar arbete med alla barn och ungdomar med hög frånvaro från skolan.

Sysselsättning och dagliga aktiviteter är något som är väsentligt för den rehabilitering som vi ger till vuxenverksamhetens målgrupper. Projektet IPS (försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning), satsningen Våga mötas samt socialpsykiatrins egen sysselsättning är insatser som ger goda resultat. Dessa insatser, kombinerade med ett bra samordnat individuellt arbete med case management (CM), ger målgruppen ökade möjligheter att nå den reguljära arbetsmarknaden eller till en meningsfull vardag och en högre grad av självständighet. Fullföljandegraden för verksamhetens samtliga insatser ligger idag på 57 procent.

Nämnden uppnår inte helt sitt mål.

Socialnämnden ska förbättra levnadsvillkoren för utsatta barn och unga.

Socialnämndens strategi är att arbeta proaktivt, både strukturellt och individuellt, i gränsöverskridande samarbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och unga att lyckas.

För att uppnå målet genomförs flera olika aktiviteter. Vad gäller barn och unga krävs ett utredningsarbete av hög kvalitet. Under året har verksamheten fokuserat på två viktiga delar av utredningsarbetet BBiC (Barnets behov i centrum) och det administrativa arbetet i utredningen. BBiC är en viktig del i det administrativa arbetet som synliggör barnet i dokumentationen. Under året har den nya versionen av BBiC implementerats i verksamheten.

Barnkonventionen föreslås bli lag den 1 januari 2018 och inför det planerar vi inom verksamhetsområdet en utbildningssatsning med fokus på vad barnkonventionen är och vad den nya lagen innebär. FN:s barnkonvention slår fast att barn är individer med egna rättigheter. I syfte att stärka barnens rättigheter inom våra verksamheter finns det idag fem utbildade barnrättsstrateger i förvaltningen. Barnrättstrategerna ingår i ett stadsövergripanade nätverk som leds av stadsledningsförvaltningen. Inom nätverket arbetar man med att uppdatera sig om vad som händer i staden i barnrättsfrågor och planerar hur barnrättsarbetet kan spridas.

Inom enheten part (preventivt arbete tillsammans, samverkan mellan socialtjänst och skola i Helsingborg och Landskrona samt Region Skåne) kopplas varje projektplan till Barnkonventionen.

Inom förvaltningen har man som mål att det alltid ska upprättas en familjehandlingsplan i samverkan mellan verksamhetsområdena Barn, unga och familj och Vuxen om samtidiga insatser pågår för barn och föräldrar.

Nämnden uppnår inte helt sitt mål.

Utfästelsen kring nämndens tjänstegarantier ska hållas.

Socialnämndens strategi är att arbeta utifrån definierade och tydliga tjänsteprocesser.

Tjänstegaranti 1

Andel berörda kontaktade inom 7 arbetsdagar sedan beslut om att inleda utredning är fattat.

För att hålla tjänstegarantin arbetar man idag med att fördela ärendet så snart det kommer till utrednings- och uppföljningsenheterna från mottagningsenheten. Tjänstegarantin upplevs som positiv av verksamheterna. Om tjänstegarantin inte kan hållas görs en avvikelserapportering där antal, överskriden tid samt orsak registreras och varje månad görs en analys. Genom analysen kan man se mönster och på så vis identifiera återkommande brister och därmed åtgärda dem. Utfallet av tjänstegarantin är 97 procent för Barn, unga och familj och 63 procent för Vuxen.

Tjänstegaranti 2

Handläggningstiden från det att ett ärende är komplett vid stadigvarande serveringstillstånd är högst två månader.

Tillståndsenheten arbetar löpande med handläggningstiderna med syfte att effektivisera och öka rättssäkerheten. Utfallet av tjänstegarantin är 97 procent. Skälet till det goda resultatet är att enheten arbetar löpande med handläggningstiderna med syfte att effektivisera och öka rättssäkerheten.

Nämnden uppnår inte sitt mål.

Socialnämnden ska öka invånarnas delaktighet och medskapande.

Socialnämndens strategi är att inspirera och stimulera till entreprenörskap och samarbete samt öppna vägar för invånarnas deltagande och medskapande i förvaltningens verksamhetsutveckling.

Idag finns åtta stycken innovationsgrupper/utvecklingsprojekt där socialförvaltningen arbetar tillsammans med bland andra invånare, frivilligorganisationer och andra förvaltningar. Exempel på grupper är Klarspråksgruppen, Mentorskapsgruppen, Digitalt utanförskap och Bättre hälsa för unga romer.

Delaktighet och inflytande är grundläggande förutsättningar för att människor ska må bra, men också ett medel för att vi inom vår verksamhet ska lyckas med vårt uppdrag tillsammans med invånaren. Samordnad individuell utvecklingsplan (SIP) ska upprättas tillsammans med den det berör om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvården som behöver samordnas. Upprättandet av en SIP möjliggör för individen att vara delaktig och ha inflytande i arbetet men vi måste bli bättre på att upprätta individuella handlingsplaner.

Under många år har vi försökt att öka socialförvaltningens kunskap om och nytta av frivilligorganisationerna. Under året har samtliga verksamma föreningar kontaktats och intervjuats och överlag vill föreningarna ha ett ökat samarbete med förvaltningen. Föreningarna lyfte fram olika förslag på hur samarbetet kan utvecklas. Utifrån denna inventering försöker vi hitta nya former för att sprida föreningarnas arbete inom förvaltningen.

Nämnden uppnår sitt mål.

Socialnämnden ska minska sin miljöpåverkan.

Socialnämndens strategi är att genom sitt miljö- och energiledningssystem bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete med syftet att minska miljöpåverkan.

Socialnämndens strävan är att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att minimera vår miljöpåverkan, förebygga förorening och kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar.

Andelen ekologiska inköp i hela förvaltningen uppgick 2015 till 34 procent. Trenden är vikande med ett utfall på lite drygt 24 procent för 2016. Ett skäl till resultatet är förra årets många nya boende för ensamkommande med nya kök, där fokus från start legat på att få hanteringen av maten ur ett livsmedelsperspektiv (säker mat, lagstiftning), logistiken och hela situationen kring boendena att fungera. Inköp av ekologiska livsmedel är ett fortsatt förbättringsområde då andelen av dessa inköp varierar stort inom förvaltningens enheter.

Förvaltningen arbetar även med andra mål och mätetal som bland annat avser energi- och transportfrågor.

Nämnden uppnår inte sitt mål.

Socialnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Socialnämndens strategi är att skapa förutsättningar för att kunna arbeta med kontinuerlig och högfrekvent klientkontakt.

Det ackumulerade utfallet för året är att 51 procent av enheterna i förvaltningen klarar målet med en sjukfrånvaro lika med eller lägre än 5 procent. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för året i förvaltningen är 5,5 procent att jämföra med målvärdet på 5 procent.

Årets genomsnittliga sjukfrånvaro för verksamhetsområdet vuxen är 7 procent jämfört med barn, unga och familj 4,8 procent, gemensamma resurser 3,8 procent och ensamkommande 5 procent.

Det förebyggande arbetet är centralt och cheferna fortsätter arbeta mycket med omtankesamtal för att tidigt kunna fånga upp medarbetare som inte mår bra och som behöver stöd. Dock har förvaltningen haft en ansträngd situation i och med att antalet medarbetare ökat kraftigt på kort tid.

Förvaltningen har ökat sitt HME (hållbart medarbetarengagemang)från föregående år med 4 enheter, till 77. Mellan enheterna är det stor spridning där vissa enheter inte uppnår målvärdet gällande HME. Utifrån 2015 års resultat har vi arbetat med förbättringar inom arbetsmiljö, ledarskap och medarbetarskap. Det är glädjande att se att det är inom just dessa områden vi har våra 5 styrkor i år:

Jag känner engagemang för mitt uppdrag.
Mitt arbete känns meningsfullt.
Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare.
Jag är stolt över mitt arbete.
Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete.

I början av året har konceptet Hela Chefer implementerats till fullo, vilket lett till kortare och mer effektiv väg till närmsta chef, vilket också utvärderingen visat. Vi har genomfört ett gediget arbete med arbetsmiljöverkets rapport under andra halvåret, för att förbättra socialsekreterarnas arbetsmiljö. Den åtgärdsplan som inkluderades i 2015 års bokslut är till största del genomförd. Vi har genomfört detta:

förstärkning med socialsekreterare inom myndighetsdelarna
infört sakkunnigtjänster
lönesatsningar för socialsekreterare i form av tillägg
planering och införande av förstärkt introduktion för nya socialsekreterare
tydligare ledningsstruktur med fulla chefsmandat (Hela Chefer)
infört administrativt stöd till chefer och socialsekreterare
infört en tjänst som kompetensstrateg samt startat upp arbetet med kompetenstrappa
systematisk uppföljning av personalomsättning, sjukfrånvaro, arbetsbelastning och rekryteringsbehov varje månad.

Under samma tid vi genomfört utbildningsinsatser och satte den nya chefsorganisationen granskades vi av Arbetsmiljöverket som undersökt arbetsmiljön för våra socialsekreterare utifrån den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Inspektionen mynnade ut i ett antal direkta åtgärder och handlingsplaner för vårt OSA-arbete framöver. Vi har påbörjat vårt arbete med att ta fram en kompetenstrappa. Tanken bakom en kompetenstrappa är dels att främja karriärmöjligheter och att ta tillvara på den kompetens som finns i förvaltningen. Arbetet är ett led i att vara en socialtjänst i framkant som jobbar med utveckling av verksamheten tillsammans med våra klienter och i relation till ny forskning.

2016 är året då vårt interna employer branding-arbete tog fart, hur vi skapar arbetsglädje och hur vi tar oss an vårt hälsofrämjande arbete. Ett tecken på att vi jobbar åt rätt håll är att två av förvaltningens arbetsplatser vann 1:a respektive 3:e pris för hälsofrämjande arbetsplats 2016.

Arbetet med Hela Chefer har under 2016 handlat om att utbilda de chefer som är nya i sin roll med beslutsmandat gällande budget och personal. Inom HR-enheten har vi, förutom att vi utbildat cheferna i viktiga delar av deras ansvar, också kontinuerliga erfarenhetsträffar där vi samlar alla chefer för att lyfta de ämnen som är aktuella att ta upp på arbetsplatsträffar. Uppföljningen av Hela Chefer visar att medarbetarna behöver en tydlighet i chefsrollerna gällande vem som gör vad på respektive chefsnivå. Uppföljning av detta sker i maj 2017.

Nämnden uppnår inte sitt mål.

Socialnämnden ska öka den enskildes möjlighet till personlig och elektronisk kontakt.

Socialnämndens strategi är att genom strategisk kommunikation uppmuntra och förenkla för invånarnas att komma i kontakt med socialförvaltningen på frivillig väg, genom insatser som inte kräver biståndsbedömning.

Den absolut största delen av serviceinsatser är riktade mot barn, unga och deras familjer där förvaltningen erbjuder ett rikt utbud av kvalificerat stöd. Dessa insatser blir alltmer populära vilket resulterat i fler besök jämfört med tidigare – vilket är glädjande.

Vuxenverksamheten ser en påtaglig minskning av serviceinsatser jämfört med föregående årsbokslut då man kunde konstatera att cirka en fjärdedel av de pågående insatserna gavs som lättillgänglig service. Det finns flera skäl till att serviceärenden på Alkohol- och drogrådgivningen har minskat. En del beror på flytten under våren då man var tvungen att stänga verksamheten under en period. Det beror också på en långtidssjukskrivning och en vakans under 6 månader i arbetsgruppen. Sammantaget har detta inneburit att man inte kunnat marknadsföra sig på samma sätt som tidigare. I slutet av året kan man dock notera en ökande trend igen.

Nämnden uppnår inte helt sitt mål.

Socialnämnden ska ha kostnadseffektiva lösningar.

Socialnämndens strategi är att erbjuda klienter rätt insats i rätt tid under rätt tidsperiod.

För att lyckas uppnå kostnadseffektiva lösningar för att möta klienternas behov är en fungerande vårdkedja A och O. I denna vårdkedja kan det ibland ingå extern placering som ett led men även öppenvård och interna placeringar eller boendelösningar. För att kunna möta de utmaningar vi står inför i form av ett ökat ärendeinflöde måste hemmaplanslösningar användas i större utsträckning, då dessa i stort sett alltid är ett billigare alternativ än externa alternativ samtidigt som kvaliteten på denna vård och behandling i de flesta fall är likvärdig eller till och med bättre.

För att nå detta mål måste andelen biståndsbedömd öppenvård öka i förhållande till heldygnsvården samtidigt som de genomsnittliga placeringslängderna inom heldygnsvården måste minska.

Ensamkommande barn ingår inte i utfallet för att måluppfyllelsen ska vara jämförbar över tid.

Nämnden uppnår sitt mål.