Målanalys
Invånarna ska ha en ökad delaktighet när vi planerar, bygger och förvaltar Helsingborg.
2016 har det varit stort fokus på dialog. Under våren bildade vi ett dialogteam med representanter från de flesta av förvaltningens avdelningar. Teamet behandlar gemensamma frågeställningar kring demokrati, deltagandenivåer, invånardialogens syfte och hur vi kan upptäcka invånares engagemang. Förvaltningens dialogsamordnare deltar också i stadsledningsförvaltningens dialogprojekt som handlar om att ta fram en stadsövergripande handledning i dialog och en digital plattform för dialog. Som ett led i arbetet med att säkerställa likvärdigheten i våra dialoger har vi tagit fram en dialogmatris, som ska hjälpa alla avdelningar att definiera om det är dialog eller information de arbetar med i respektive situation. Arbetet framåt handlar om att utveckla digitala verktyg för samordning, planering och återkoppling av dialogprocesser.
Några av de större dialogsatsningarna under året som gick var samrådet för Stadsplan 2017, trygghetsdialogen och dialogerna i Kattarp, Hasslarp och Mörarp. Stadsplan 2017 är kanske den första helt digitala stadsplanen i Sverige som varit på samråd, vilket skapat intresse från stora delar av planerarsverige. Dialogen om Stadsplan 2017 riktade sig till en bred målgrupp och här önskade vi skapa uppmärksamhet kring själva planen, förklara och förankra hur vi tänker samt berätta om möjligheten att tycka till. Bland annat har vi haft pop-up dialog på åtta olika publika platser i staden och arrangerat planvandringar. Vid de två öppna husen på kvällstid kom det totalt bara 13 personer, vilket visar att vår satsning på att aktivt söka upp invånare i andra sammanhang där de vistas är en bättre satsning. Dialogen om Stadsplan 2017 kom till stor del att handla om kolonierna och vi har träffat 1200 personer vid 50 tillfällen samt samverkat genom workshops med näringsliv, Helsingborgshem, NSVA och Öresundskraft. Under hösten har vi sammanställt de ca 400 skriftliga yttranden (350 från privatpersoner) som kom in under samrådet.
För att öka delaktigheten för barn har två fokusgrupper startats och vi har haft en dialog där vi fått svar på hur man vill utveckla två lekplatser. Utvärderingen skedde på plats där vi gick igenom barnens tidigare synpunkter och följde upp resultatet. De flesta barn tyckte att de kunnat påverka sin lekmiljö men ett barn var lite tveksam.
Vi har också genomfört ett dialogarbete med skolbarn genom att fånga upp önskemål om förbättringar i ett grönområde i deras närhet. Drift- och underhållsavdelningen har tillsammans med It/Gis och miljöverkstaden utvecklat en app där skolklasserna kan lägga in sina önskemål. Appen användes bland annat i framtagandet av Drömskogen.
Tillbaka >
Helsingborg ska vara en öppen och inkluderande stad.
Omvärldsbevakning visar att trygghet fortsätter att vara en viktig fråga att skapa dialog kring med Helsingborgarna. Region Skåne genomförde inte sin mätning 2016, men på deras hemsida kan man läsa att Skåne har en klart högre otrygghet än genomsnittet för Sverige. Resultaten (2017) från undersökningen Ung livsstil som kartlagt Helsingborgsungdomarnas levnadsvanor och hälsa visar att högstadie- och gymnasietjejerna i staden känner sig allt mer otrygga när de vistas ute på fredags-, lördags- och söndagskvällarna. Nästan hälften av tjejerna på gymnasiet tycker att det är obehagligt att vistas i Helsingborgs centrum på kvällarna. Att många unga känner sig otrygga bekräftas av Polisens trygghetsmätning.
Vi har tillsammans med andra förvaltningar tagit fram en handlingsplan för en tryggare stadsmiljö. I analysskedet genomfördes en dialogturné där vi mötte helsingborgarna i deras närmiljö för att få ett underlag för vidare arbete och prioriteringar. Gensvaret blev stort och det är tydligt att den upplevda tryggheten är en viktig fråga. Under hösten har vi sammanställt materialet med prioriteringar, tidsatta aktiviteter och en resursplan som kopplar till vår investeringsbudget.
Förvaltningen planerar att ha fokus på bland annat unga tjejer i sitt trygghetsarbete under 2017. Man kommer att genomföra dialoger där fokus ligger på konkreta åtgärder. Redan 2017 planeras insatser på Furutorpsplatsen där många boende, unga och studenter vistas. Man kommer även genomföra ett antal trygghetsvandringar.
För att öka tryggheten på platser och i parker i de centrala delarna av staden har vi ändrat prioriteringen gällande hanteringen av släckt belysning. Tidigare hade enstaka släckta lampor lägst prioritering, även om det kunde vara ett flertal i ett område. Detta kunde medföra att platsen upplevdes som mörk och otrygg. Nu prioriteras även enstaka lampor om det är flera i samma område.
Tillbaka >
Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor.
Bygglov och markupplåtelse är två verksamheter inom förvaltningen som dagligen möter företagsamma människor som vill något, det kan vara att starta en uteservering, evenemang eller bygga om. Även detaljplanering stödjer företagsamma människor bland annat genom digitalisering av detaljplaner tillsammans med bygglovsenheten och it/GIS-enheten. Drift och underhålls avdelningen hjälper till med förverkligandet.
Bygglovsenheten har under året kraftsamlat kring att utveckla kundfokus. Året har varit turbulent personalmässigt på grund av sju uppsägningar, flera sjukskrivningar och en föräldraledighet. 13 nya medarbetare har introducerats, vilket har resulterat i prioriteringar och en minskad servicegrad. NKI, nöjd kundindex, ligger kvar på samma nivå som 2015. Trots ett turbulent år bibehåller vi samma nivå på NKI, detta innebär inte att vi är nöjda utan arbetet med vårt kundfokus fortsätter. Under våren kommer NKI-rankningen där vi jämförs med andra kommuner. De resultat vi har i dag är därför preliminära.
Året har inneburit många stora ärenden gällande detaljplaner, och antal påbörjade bostäder i flerbostadshus och radhus är nästan dubbelt så många mot 2015. För verksamheter finns vid årsskiftet 2016/2017 cirka 158 hektar mark, varav staden äger cirka 37. Utöver nya ytor för industri, logistik med mera har två stora planarbeten har slutförts för att utveckla befintlig verksamhet, dels Magnihill som förädlar grönsaker, dels för NSR vid Filborna. Inför 2017 bedöms behovet av mindre industri- och verksamhetstomter vara ökande.
Under hösten har en uppdragstaxa tagits fram och det har tagits beslut på att häva taxorna som reglerar nyttjanderätterna till stadens kartverk. En uppdragstaxa kommer att krävas eftersom vi tror att många av våra kunder fortsättningsvis vill att vi levererar bearbetad geodata trots att informationen är gratis. Vi har sett den trenden efter att vi släppt stompunkter som öppen data. Under sista delen av året har förberedelser för att möjliggöra baskartan som öppen data genomförts. Det handlar om att göra informationen tillgänglig via stadens plattform för öppna data i ett öppet format som inte är slutit till något speciellt cad- eller GIS-programvara. Via ett öppet format bjuder vi in marknaden till att göra vidareförädlingstjänster på stadens geodata.
Under året öppnades ett antal platser för streetfood-försäljning. Intresset har varit mycket stort och möjliggjorts bland annat genom ett omfattande dialogarbete med potentiella aktörer. Streetfood omfattar all typ av försäljning av tillagad mat från bilar, cyklar, vagnar eller liknande. Konceptet utvecklas fortlöpande och för att undvika onödig miljöbelastning har elpollare placerats ut på de mest frekvent använda platserna. Helsingborg har lyckats mycket väl med konceptet och flera kommuner följer utvecklingen hos oss.
Under året har Pixla Piren invigts. Det är en ny och unik mötesplats med nya aktiviteter och upplevelser. Staden lånar ut en yta indelad i rutor, pixlar, som är ca 10×10 meter på Oslopiren för att ge helsingborgare en chans att testa små och stora idéer. Det har bland annat byggts volleybollplaner, grillplatser och odlingslådor.
Tillbaka >
Vi ska vara ledande i miljö- och klimatfrågor.
2016 gjordes en rapport av Sweco för Helsingborgs centralort, som fördjupade klimatrapporten för Helsingborgs kommun från 2012. Stadsbyggnadsförvaltningen samarbetar med stadsledningsförvaltningen och bolagen, och ett gemensamt grepp tas i klimatfrågorna i staden. Rapporten är ett underlag för att prioritera skyddsåtgärder för att hantera nederbörd, ytavrinning, kapacitet i ledningssystemet och effekter på samhällsviktiga anläggningar. En ansökan om LIFE-bidrag har gjorts tillsammans med Klimatsamverkan Skåne, Kommunförbundet och Region Skåne. LIFE-programmet är EU:s finansieringsinstrument för miljö- och klimatprojekt. Helsingborg satsar nu på klimatåtgärder i förebyggande syfte då det konstaterats att det är stora summor pengar för att hantera skador. Extrema regn som i Köpenhamn 2011 orsakade kostnader för ca 8 miljarder DKR. Året avslutades med stormen Urd på Annandag jul, och stormen beräknas kosta staden 3 mnkr.
Vattennivån steg till mycket höga nivåer och skadade bryggor och strandnära installationer. Ett resultat av rapporten är arbetet som pågår med utredning av våtmarker (vi har bl a färdigställt 3 hektar våtmark i Välluv), kusterrosion (ex cykelväg Rydebäck), kajer, stränder, samt företagssamarbete hamn. Vi provar nya metoder för att förhindra kusterosion bl a med kokosnät som förhindrar sandavdrift.
Inom stadsplan 2017 har ekosystemtjänster och hållbart ekologiskt fotavtryck varit viktiga faktorer. Enligt naturvårdsverket är Helsingborg en av fem ledande kommuner i landet när det gäller ekosystemtjänster. Pålsjö skog är vårt senaste naturreservat som vann laga kraft i december. Här har vi skapat 4 våtmarker, 4 betesmarker, 2 km bryn och trädridåer, 3 vindskydd, 2 grillplatser, 1 parkeringsplats, och 1 naturpunkt på temat geologi.
Tack vare flera års kontinuerligt arbete är staden först ut med att ha sluppit kontrollprogram för luftföroreningar då länsstyrelsen beslutat att vi uppnått miljökvalitetsnormen för luft. Fantastiskt att uppnå detta redan innan arbetet med Helsingborgsexpressen och Drottninggatan/Järnvägsgatan är klart.
Genom effektivare kollektivtrafik skapar vi förutsättningar för den hållbara staden. Vi bidrar genom att utveckla stationslägena, samt att delta i arbetet med den planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan Ängelholm och Maria. Ombyggnad av gator och hållplatser för Helsingborgsexpressen har påbörjats.
I stadsbusstrafiken reser idag ca 15 miljoner resenärer årligen. För att nå målet på 22 miljoner resenärer per år 2022 behöver vi en ökad takt av antal resor. I år når vi inte målet på en ökning med 4 % vilket delvis kan bero på tids- och ytkrävande ledningsarbeten som orsakat omledning av kollektivtrafiken, vilket inte upplevts positivt av resenärerna.
För att öka antal cykelresor arbetar vi med beteendeförändring. Vi är aktiva inom projekt med skolan. Vi har arrangerat tre miljöföreläsningar på stadsbiblioteket, varav en handlade om cykling. Vi har även drivit ett projekt ”pendla med cykel” för att få Helsingborgare att börja cykelpendla oftare. Vi har även lånat ut eldrivna lastcyklar till familjer som sedan delat med sig av sina erfarenheter i olika medier.
Gröna ideer är en nationell hållbarhetskonferens som hölls i september i Helsingborg och arrangerades av Helsingborgs stad. Initiativtagarna ville lyfta fram Helsingborg som en plattform för samtal om hållbarhet, miljö och vision. 100 personer från kommunala politiker, tjänstemän samt statliga myndigheter och näringsliv deltog.
Tillbaka >
Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Under 2016 hade förvaltningen en relativt stor personalomsättning med medarbetare som slutade, gick i pension eller var föräldralediga. Men vi har även stärkt vår organisation med nya kompetenser och nya kollegor.
Den relativt stora personalförändringen tror vi kan ha påverkat resultaten i medarbetarundersökningen som genomfördes 2016. Vi har inte alltid haft tid och möjlighet att introducera våra medarbetare i arbetsplatsernas mål och hur dessa mål ska följas upp. Under 2016 har två avdelningar, bygglovsavdelningen och översiktsplaneavdelningen, fått underenheter vilket också har påverkat uppdrag, målformuleringar och uppföljningsrutiner. Vi har dessutom skapat en ny enhet för kvalitet och utveckling med ett nytt uppdrag.
Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna på förvaltningen är engagerade, stolta, känner att deras arbete är meningsfullt och att de lär nytt och utvecklas i arbetet.
En stor utmaning under 2017 är att fortsätta och förbättra introduktionen av nyanställda så att de snabbt kommer in i uppdraget och vet vad som förväntas av dem. Vi kommer fortsätta att arbeta med föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö med prioriteringar och mandatfrågan. En ny utmaning för stadsbyggnadsförvaltningen är att 11 medarbetare känner att de utsatts för kränkande särbehandling/mobbing under året av chefer/arbetskamrater. Drygt 50 % av dessa har pratat med närmaste chef, HR eller företagshälsovården.
Några enheter och avdelningar backade i årets medarbetarundersökning och diskussioner pågår på enheter och avdelningar vad de vill jobba med och hur de vill ha det på arbetsplatsen. I vissa fall är Feelgood inkopplade för att stötta i arbetet.
Frågan om medarbetaren upplevde att hen hade en rimlig arbetsbelastning som är kopplad till den nya arbetsmiljöföreskriften 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö visar att vi som arbetsgivare behöver vara vaksamma och ha dialog med medarbetarna om deras arbetsbelastning. Vi har på flera enheter och avdelningar utökat personalstyrkan för att kunna leva upp till satta mål och samtidigt kunna ha en bra arbetssituation.
För att ytterligare utveckla ledarskapet på förvaltningen eftersom ett gott ledarskap en förutsättning för verksamhetens utveckling, har vi investerat i en Farax-undersökning men individuella återkopplingar till våra ledare. Vi tror att denna investering kan ge ytterligare en input både för den individuella utvecklingen men även för hela chefsgruppen.
Under 2016 satsade förvaltningen på att erbjuda alla anställda kurser i mindfullness vilket var mycket uppskattat. 55 medarbetare deltog. Vi kommer att fortsätta erbjuda mindfullness under 2017 för att inte tappa den investering som gjorts. Vi har även haft en heldag i juni där vi pratat vilken kultur vi vill ha på vår arbetsplats, dagen avslutades med en trevlig sommarfest.
Tillbaka >
Vi ska vara ledande i att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.
Vi ligger i framkant när det gäller digitalisering och öppen data. Ett bevis på detta är att vi vann Open knowledge awards för bästa kommun med motiveringen:
“OKA 2016 Best Municipality: Helsingborg They have been a role model for all other municipalities which is pushing itself and others the most about open data in all of Sweden. They provide free support, ask citizens to submit what data they want them to prioritize and open.”
Öppna data är ett sätt att öppna upp och göra externa lösningar möjliga. Det finns många användare, hackers och entreprenörer som har idéer om nya tjänster om de får tillgång till öppen information. Därför har vi släppt information som öppen data under 2016 och här är några exempel; flygbilder, alla driftinformationsärenden och Helsingborgs Stadsatlas som innehåller information om skolor, parkeringsplatser, gällande detaljplaner, bevarandeprogram, fastighetsgränser och stompunkter med mera.
Vi har jobbat med digitalisering på flera sätt under 2016.
Bygglovsenheten har börjat testa en helt digital handläggning, gjort kungörelser tillgänglig på webben samt gjort det möjligt för kunder att själv boka tid med en handläggare via nätet. Flera enheter på förvaltningen är med i ett Vinnovaprojekt som heter ”Får jag lov?” som syftar till att utveckla digitala tjänster som kommunerna behöver för att hantera plan- och byggprocessen digitalt.
Vi har börjat digitalisera våra detaljplaner. En stor del av arbetet är att göra en tolkning som innebär att översätta gammal lagstiftning till ny och att göra en anpassning till befintliga fastighetsgränser. Detta betyder att det kommer göras en tolkning som alla handläggare sedan kan använda, istället för flera.
Tillbaka >
Vår ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet.
Att konskevensbeskriva planer utifrån ett livscykelperspektiv är svårt då det inte är staden som genomför den största andelen/allt i våra detaljplaner, och då det kan ta flera år innan de genomförs. Men för att redan i planskedet säkerställa att den fysiska planeringen balanseras utifrån ekonomisk hållbarhet såväl som det ekologiska och sociala perspektivet har vi utvecklat en metod för ekonomiska konsekvensbeskrivningar. Den har vi lagt in i våra mallar och kommer under året att testa och fortsätta utveckla den.
Det pågår även ett arbete i planens startskede som inte är helt synligt. När en ansökan om planläggning kommit in tas den upp i planberedningsgruppen. Där finns representanter från olika avdelningar inom förvaltningen och även från andra förvaltningar som är berörda. Redan där försöker man ta hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna. När planarbetet ska startas hålls ett startmöte för att synliggöra vilka frågeställningar som är viktiga och som behöver utredas. Löpande processas sedan planförslaget och stäms sedan av genom ett internt samrådsmöte innan handlingarna skickas ut på samråd. Det gör att bland annat drift och underhåll och stadsmiljö är med tidigare i processen för att kunna vara med och påverka, t ex utformning av allmänna platser. Detta ger i längden kostnadsbesparingar genom löpande kunskapsåterföring direkt i de enskilda ärendena.
I våra upphandlingar har vi möjlighet att ställa krav på både miljö- och social hållbarhet. Koncernen Helsingborg, förvaltningar och bolag, har ett nätverk där vi tittar på vilka miljökrav vi ställer vid entreprenader. Vi tar nu fram gemensamma rutiner för att följa upp miljökraven och lägger upp ett arbete för att lära av varandra och jobba mer effektivt inom koncernen.
Tillbaka >