Finans

• Skriv ut

Kommunfullmäktige har fastställt en finanspolicy för Helsingborgs stads samlade verksamhet, det vill säga både för verksamhet som bedrivs av förvaltningsorganisationen och av bolag som staden äger.  Finanspolicyn reglerar ramarna för den totala finansverksamheten. Inom ramen för finanspolicyn har sedan kommunstyrelsen fastställt finansiella riktlinjer för staden. Bolagen som staden äger har i sin tur egna finansreglementen som följer den övergripande finanspolicyn för Helsingborgs stad.

Internbanken
Staden har en internbank som samordnar extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finansiella placeringar för kommunkoncernen. Internbankens övergripande uppdrag är att optimera kassaflöden och genom detta även stödja stadens bolag i deras affärs- och resultatutveckling. Internbankens verksamhet ger därmed ett mervärde för både staden och bolagen.

Internbankens verksamhet ger ett mervärde för både staden och bolagen.

Kapitalflöden i kommunkoncernen optimeras genom att internbanken matchar bolagens likviditetsbehov. För de dagliga likviditetsflödena har staden ett gemensamt koncernkontosystem som möjliggör att anslutna bolags flöden nettas. Det betyder att bolagens positiva och negativa saldon på koncernkontot läggs samman till ett totalt saldo. Så länge detta saldo är positivt behöver internbanken inte vända sig till den externa finansiella marknaden för att täcka det löpande likviditetsbehovet.

För mer långsiktig finansiering bistår internbanken med kapitalförsörjning i form av lån till stadens majoritetsägda bolag.

Den gemensamma upplåningen genom internbanken har dels till syfte att ge en låg finansieringskostnad, dels att säkerställa betalningsförmågan för kommunkoncernen både på kort och på lång sikt.

Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor. Räntan på utlåningen till dotterbolagen ska inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna låna till i eget namn. Om en för hög räntesats tillämpas kan det vara att se som förtäckt utdelning. Räntan på utlåningen får inte heller vara så låg att bolagen får en otillbörlig konkurrensfördel.

Högsta kreditbetyg
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s betygsätter varje år stadens kreditvärdighet. Helsingborg har sedan våren 2012 haft högsta möjliga kreditbetyg, AAA. Detta innebär att det för en extern finansiell aktör är förknippat med mycket låg risk att låna ut pengar till Helsingborgs stad. Det ger oss goda möjligheter till kapitalanskaffning med fördelaktiga lånevillkor.

Helsingborg har sedan våren 2012 haft högsta möjliga kreditbetyg, AAA.

Likviditet
Enligt finanspolicyn ska det normalt finnas en likviditetsreserv i form av egen likviditet och/eller outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 300 miljoner kronor plus stadens egna upplåningsbehov de kommande tre månaderna. I praktiken innebär detta i nuläget att det ska finnas en likviditetsreserv på minst 500 miljoner kronor eftersom staden upplåningsbehov de kommande tre månaderna kan uppskattas till maximalt 200 miljoner. På balansdagen uppgick likviditetsreserven till 5 398 miljoner, en ökning från 3 413 miljoner vid föregående årsskifte.

Upplåning
All upplåning inom kommunkoncernen sker genom internbanken, som ska använda sig av olika upplåningsformer och långivare. Finanspolicyn anger vilka upplåningsformer som får användas. De vi vanligen använder är att ge ut certifikat och obligationer av olika valörer och med olika löptid. På så sätt fångar vi olika långivarkategoriers intresse av att låna ut pengar till Helsingborgs stad.

Kommunstyrelsen har beslutat om en ram för hur mycket internbankens upplåning maximalt får uppgå till. Under år 2016 utökades den från 9 miljarder kronor till 11 miljarder. Syftet med förändringen var att ge en ram för att möta det förväntade framtida upplåningsbehovet i kommunkoncernen.

För långfristig upplåning använder sig internbanken av obligationer via Medium Term Note-programmet (MTN), vilket innefattar en upplåningsram på 8 miljarder kronor. Kortfristig upplåning sker via certifikat. Certifikatprogrammet har från och med november 2016 en kreditram på 5 miljarder kronor mot tidigare 3 miljarder. Internbanken har även kreditlöften om sammanlagt 2,6 miljarder, vilket är en ökning jämfört med föregående år då volymen kreditlöften uppgick till 2,2 miljarder. Kreditlöftena fördelar sig på tre olika motparter.

Internbanken har under år 2016 tagit upp ett tioårigt lån på 750 miljoner kronor för stadens egen räkning för att finansiera det lånebehov som förväntas uppstå inom de närmaste åren.

Internbankens totala upplåning uppgick vid årsskiftet till 7,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,7 miljarder från föregående årsskifte. Upplåningen ligger därmed väl under ramen på 11 miljarder kronor som kommunstyrelsen fastställt.

Stadens finansiella riktlinjer har under året kompletterats med en målsättning för upplåningens genomsnittliga kapitalbindningstid. I riktlinjerna framgår nu att kapitalbindningstiden ska vara minst 2,8 år vid utgången av 2017 och senast vid utgången av år 2019 ska den vara minst 3,0 år. Lånelöften inkluderas i beräkningen av genomsnittlig kapitalbindningstid. Vid utgången av år 2016 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för kommunkoncernens upplåning 3,1 år mot 2,8 år vid föregående årsskifte. Om kreditlöften exkluderas vid beräkningen uppgår kapitalbindningstiden i genomsnitt till 1,9 år, vilket är en ökning från 1,4 år vid utgången av år 2015.

Under året har den genomsnittliga räntan för kommunkoncernens upplåning varit -0,08 procent.

Under året har den genomsnittliga räntan för kommunkoncernens upplåning varit -0,08 procent, det vill säga koncernen har i praktiken fått betalt för att låna pengar. Motsvarande ränta för år 2015 var 0,03 procent. Enligt fastställda riktlinjer sker räntesäkring via räntederivat, både i internbanken och i de större verksamhetsdrivande bolagen som staden äger. När kostnader för räntederivat inkluderas vid beräkning av årets genomsnittliga upplåningskostnad uppgår denna istället till 1,2 procent mot 1,4 procent föregående år.

Internbankens utlåning
Kommunstyrelsen beslutar om utlåningsramar för hel- och delägda bolag inom kommunkoncernen. Internbankens utlåning till bolagen har under året ökat från
5 840 miljoner kronor till 6 332 miljoner, det vill säga med 492 miljoner. Största låntagaren är AB Helsingborgshem som vid årsskiftet hade lån på 4 420 miljoner kronor via internbanken, en ökning med 400 miljoner jämfört med föregående årsskifte. Det ökade upplåningsbehovet hos AB Helsingborgshem beror på ny- och ombyggnadsprojekt.

Riskhantering
Risker är en naturlig del i en finansverksamhet. Internbankens målsättning är att minimera dem till en rimlig kostnad samtidigt som uppsatta riskmandat följs.

• Kreditmarknadsrisk. Belopps- och tidsmässiga avvikelser mellan internbankens upplåning och utlåning innebär en risk. De risker staden och dess ägda bolag kan påverkas av i första hand är ränterisk och kreditmarginalrisk. Ränterisk är risken för att en allmän räntehöjning leder till högre upplåningskostnader, utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. Kreditmarginalrisken mäter risken i ett lån med rörlig ränta, men med fast marginal mot exempelvis Stibor eller reporäntan, om den fasta marginalen ändras utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. För internbankens totala risk finns ett fastställt riskmandat som innebär att summan av ränterisken och kreditmarginalrisken vid varje tidpunkt aldrig får överstiga 40 miljoner kronor vid en omedelbar ofördelaktig ändring av räntan på 1 procentenhet. Detta riskmandat har under året utökats från 20 miljoner kronor på grund av de ökade volymer som internbanken hanterar. Riskkontroll sker genom att en extern part säkerställer att internbanken håller sig inom fastställda riskmandat.
• Motpartsrisk. Motpartsrisk innebär risken för att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden. För att minimera denna risk finns fastställda riktlinjer för med vem internbanken respektive de av staden ägda bolagen får ingå finansiella avtal. För derivat gäller exempelvis att internbanken ska ha avtal med minst tre olika motparter. Det finns kriterier även för upplåning.
• Valutarisk. Med valutarisk avses risken för att staden och dess ägda bolag drabbas av ökade kostnader till följd av förändringar i valutakurserna. I de finansiella riktlinjerna finns fastställt beloppsgränser för när valutariskerna ska säkras. Vår exponering för valutarisker är för närvarande minimal. De ägda bolag som exponeras för valutarisk säkrar dessa risker utifrån fastställda riktlinjer.