Koncernens ekonomi
Årets resultat
Helsingborgs stad redovisar tillsammans med de av staden ägda bolagen ett positivt resultat efter skatt om 623 miljoner kronor för året, vilket är 214 miljoner bättre än föregående år. Den positiva utvecklingen har bland annat sin grund i att både staden och AB Helsingborgshem, Helsingborgs Hamn AB samt Öresundskraft AB med underkoncern presenterar resultat som är bättre än år 2015. Vid jämförelsen med föregående år ska dock beaktas att fjolårets resultat i Öresundskraft påverkades negativt med 92 miljoner kronor på grund av förluster i Helia Energisalg A/S. Helsingborg Arena och Scen AB och Nordvästra Skånes Renhållnings AB redovisade resultat som var något sämre än föregående år, men förändringen är inte betydande ur ett helhetsperspektiv. För ytterligare information om de enskilda bolagens ekonomiska utveckling år 2016 hänvisas till avsnittet Bolagens ekonomi.
Helsingborgs stad redovisar tillsammans med de av staden ägda bolagen ett positivt resultat efter skatt om 623 miljoner kronor.
De senaste fem årens resultatutveckling i kommunkoncernen visas i ett diagram nedan. För att öka jämförbarheten mellan åren redovisas resultatet exklusive jämförelsestörande poster. Vidare redovisas också ett nyckeltal rensat för den påverkan som förändringen av pensioner intjänade före år 1998 har. Anledningen är att Helsingborgs stad är en av få kommuner som redovisar detta pensionsåtagande i balansräkningen och därmed tas effekterna av det bort. Syftet är att öka jämförbarheten med andra kommunkoncerner.
Resultat efter finansiella poster, mnkr
Kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 1 421 miljoner kronor, vilket innebär ett förbättrat kassaflöde med 294 miljoner mot föregående år. När även rörelsekapitalförändringen inkluderas uppgår årets kassaflöde från den löpande verksamhet till 2 426 miljoner kronor. Det är däremot en försämring med 177 miljoner mot föregående år, men då ska också beaktas att förändring av kortfristiga räntebärande lån och certifikat ingår i begreppet rörelsekapital. Exkluderas dessa kortfristiga räntebärande lån och certifikat i beräkningen är det underliggande kassaflödet från verksamheten inklusive rörelsekapitalförändring 1 515 miljoner kronor, det vill säga 328 miljoner bättre än 2015.
Investeringarna har varit betydande i kommunkoncernen. Det har också påverkat det likvidmässiga flödet i investeringsverksamheten. Det totala utflödet i samband med förvärv av anläggningstillgångar uppgår under året till 2 343 miljoner kronor, vilket är i linje med föregående års utfall. Det som skiljer mellan åren är att det inte kommit in lika mycket likvida medel till kommunkoncernen i samband med försäljningar eller i form av investeringsstöd. Detta gör att det totala nettomässiga kassaflödet från investeringsverksamheten är ett utflöde om 2 218 miljoner kronor, vilket kan jämföras med föregående års utflöde om
2 068 miljoner.
Förändringen av långfristiga fordringar respektive skulder har resulterat i ett positivt inflöde om 689 miljoner kronor år 2016, vilket ska jämföras med 315 miljoner föregående år. Största förklaringen till den stora skillnaden är att kommunkoncernen 2016 ökade sina långfristiga räntebärande skulder väsentligt mer, och denna nya upplåning representerar merparten av finansieringsverksamhetens hela förändring.
Det totala kassaflödet för kommunkoncernen för år 2016 är positivt och uppgår till 897 miljoner kronor.
Det totala kassaflödet för kommunkoncernen för år 2016 är positivt och uppgår till 897 miljoner kronor, vilket ska jämföras med föregående års utfall om 850 miljoner. Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgår på balansdagen till 1 789 miljoner kronor mot 892 miljoner föregående år.
Nettolåneskuld
Nettolikviditet är summan av räntebärande tillgångar minus räntebärande skulder och när dessa skulder överstiger motsvarande tillgångar redovisas en nettolåneskuld. I kommunkoncernen uppgår denna nettolåneskuld vid årsskiftet till 6 965 miljoner kronor, en ökning med 758 miljoner från föregående år. Helsingborgs stad är inte själv nettomässigt skuldsatt utan bidrar med en positiv nettolikviditet om 131 miljoner kronor vid slutet av året. Detta innebär att hela nettolåneskulden i realiteten är hänförlig till de bolag som staden äger. Det ska tilläggas att i nettolåneskulden ingår 747 miljoner kronor som avser finansiell leasing av Filbornaverket, ett åtagande som Öresundskraft AB har.
Nettolåneskuld, mnkr
Soliditet
Soliditet beskriver hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet uttrycker därmed den finansiella styrkan i balansräkningen och visar på den långsiktiga betalningsförmågan. Vid utgången av året redovisade Helsingborgs kommunkoncern ett eget kapital om 7 018 miljoner kronor, vilket ska ställas i relation till samtliga tillgångar om 23 287 miljoner. Detta ger en synlig soliditet om 30 procent, vilket är marginellt lägre än vid utgången av år 2015.
Soliditet, procent
Det finns ingen allmän rekommendation för vilken soliditet som en kommunkoncern minst bör ha. Dessutom återspeglar inte den beräknade soliditeten enligt ovan den faktiska finansiella styrkan på ett helt rättvisande sätt. Exempelvis har övervärden i fastighetsbeståndet inte tagits med. En marknadsvärdering av fastigheter skulle höja soliditeten för Helsingborgs kommunkoncern och på motsvarande sätt finns också dolda övervärden i andra kommunkoncerner. Detta försvårar en jämförelse av soliditeten mellan kommuners totala verksamhet. Vidare är måttet på soliditet inte heller helt jämförbart med andra kommunkoncerners, eftersom Helsingborgs stad har valt att redovisa pensionsåtaganden intjänade före år 1998 som en skuld och inte som en avsättning. Detta är inte i enlighet med gällande redovisningsrekommendationer, men staden har valt att göra så eftersom det ger en bättre bild av faktiska åtaganden. Redovisade pensioner intjänade före år 1998 uppgår till 2 552 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt.
Balansomslutningen per sista december 2016 uppgick till 23 287 miljoner kronor, en ökning med 2 443 miljoner jämfört med föregående år. Förändringen är i huvudsak hänförlig till ökade investeringar i anläggningstillgångar, där Helsingborgs stad tillsammans med AB Helsingborgshem och Öresundskraft AB representerar de största posterna. Därtill har koncernen under året haft ett likvidflöde, som medfört att likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar är större än vanligt. Av den totala balansomslutningen representerar anläggningstillgångar cirka 85 procent, vilket är i linje med föregående år.
Investeringar
Under år 2016 har staden och dess ägda bolag ökat sina investeringar jämfört med föregående år. Kommunkoncernens totala investeringar uppgår under året till 2 239 miljoner kronor, en ökning med 3 procent mot år 2015. Av investeringarna är knappt 42 procent i stadens regi och 58 procent i de bolag som ägs av staden. Detta är i linje med situationen föregående år. Bland bolagen är det framför allt AB Helsingborgshem som står bakom investeringsvolymen, men även Öresundskraft AB investerar löpande till betydande belopp. För år 2016 finns också större investeringar än tidigare i Helsingborgs Hamn AB, bland annat en ny kran och anpassning av kajerna för att kunna ta emot större fartyg.
Kommunkoncernens nettoinvesteringar, mnkr
Möjligheten att helt eller delvis finansiera investeringar av egen kraft är viktig ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Nedan presenteras ett diagram över kommunkoncernens förmåga att av egen kraft finansiera genomförda investeringar under respektive år. Nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar, som uttrycks i procent, visar kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive förändringar i kortfristig upplåning i relation till genomförda investeringar under året.