Stadens ekonomi

• Skriv ut

Årets resultat
Helsingborgs stad redovisar ett resultat på 321 miljoner kronor för år 2016. Det redovisade resultatet överstiger budget med 185 miljoner kronor och är 134 miljoner högre än föregående år. Från ett övergripande perspektiv är årets överskott till stor del en följd av väsentligt lägre pensionskostnader än förväntat och därtill har utvecklingen av nämndernas kostnader generellt varit låg. Dessutom beviljades staden en byggbonus på 62 miljoner kronor under hösten, vilket förbättrade resultatet. Byggbonus är en ny form av statsbidrag med syfte att främja ett ökat bostadsbyggande i landet och eftersom Helsingborg nyligen färdigställt ett stort antal bostäder blev detta bidrag förhållandevis stort.

Helsingborgs stad redovisar ett resultat på 321 miljoner kronor för år 2016.

För att få en bra jämförbarhet med tidigare års resultat har byggbonusen redovisats som en jämförelsestörande post, det vill säga en post som är viktig att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Vidare är det viktigt att i en jämförelse mellan Helsingborg och andra kommuner också rensa resultatet för den påverkan som förändringen av pensionsskulden intjänad före år 1998 har. Anledningen till detta är att Helsingborg är en av få kommuner som har valt att redovisa detta pensionsåtagande i balansräkningen, även om det avviker från riktlinjerna för den kommunala redovisningen. Utfallet av de justerade resultaten är enligt nedan.

Årets balanskravsresultat
Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning. En lagstadgad del i detta är att styra verksamheten så att årets totala intäkter är större än de totala kostnaderna, det vill säga det finns ett krav på balans mellan intäkter och kostnader. Om detta inte uppnås och ett underskott uppstår ur balanskravshänseende, måste en kompensation ske med positiva resultat inom kommande treårsperiod. Detta för att neutralisera det negativa resultatet och återställa balansen i eget kapital.

Vid beräkning av ett balanskravsresultat är utgångspunkten redovisat resultat för perioden. För Helsingborgs stad uppgick årets resultat till 321 miljoner kronor. Sedan ska resultatet rensas för de poster som inte är en del i den ordinarie verksamheten. Exempel på poster som ska justeras är realisationsvinster på anläggningstillgångar, eventuella orealiserade förluster på värdepapper och förändringar i pensionsskuld intjänad före år 1998. Det justerade balanskravsresultatet uppgår till 199 miljoner kronor, vilket visar att staden uppfyller det lagstadgade resultatmålet för en ekonomi i balans med mycket god marginal.

God ekonomisk hushållning
Balanskravsresultatet är en resultatmässig miniminivå som landets kommuner måste förhålla sig till. Många kommuner anser att ett resultat där intäkterna precis täcker kostnaderna inte borgar för en långsiktig finansiell hållbarhet och därmed inte heller garanterar en god ekonomisk hushållning. Ur detta ställningstagande har det vuxit fram en praxis som anger att årets resultat bör motsvara minst 2 procent av de totala skatteintäkterna. För Helsingborg har denna praxis blivit en ledstjärna eftersom ett av de finansiella nyckeltalen i stadens styrkort är att resultatet i den skattefinansierade verksamheten ska uppgå till minst 2 procent av skattenettot. Omräknat i pengar motsvarade det en målsättning på 136 miljoner kronor år 2016. Utfallet för året blev 321 miljoner, vilket i förhållande till faktiskt skattenetto motsvarar nästan 5 procent.

För att säkerställa en god och balanserad ekonomi finns ytterligare ett finansiellt nyckeltal i stadens övergripande styrkort. Det är att Helsingborg ska ha en viss soliditet. Begreppet soliditet återspeglar den finansiella styrkan och anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. För år 2016 var det fastställda målet att stadens soliditet justerat för koncernintern finansiering via internbanken skulle uppgå till minst 54 procent. Utfallet blev 56 procent, vilket är en förbättring med 2 procentenheter mot föregående år. Förändringen mot år 2015 består till sin helhet i att tillgångarna i staden exklusive internbanken var på en nästan oförändrad nivå samtidigt som eget kapital förstärktes med 321 miljoner kronor genom årets resultat.

Begreppet soliditet återspeglar finansiell styrka och anger hur stor del av tillgångarna som är finansierad med eget kapital.

Förutom de två finansiella nyckeltalen i styrkortet så arbetar Helsingborg med ambitionen att staden inte ska vara beroende av finansiella intäkter för att finansiera den ordinarie verksamheten. Denna målsättning går ut på att redovisat skattenetto i förhållande till verksamhetens nettokostnader bör vara minst 100 procent. Nettokostnad är skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och liknande) och kostnader som stadens olika verksamheter redovisar. Under de senaste nio åren har stadens skattenetto varit större än nettokostnaden och för år 2016 är skattenettot i förhållande till nettokostnaden 104 procent.

Finansnetto
Stadens finansnetto består av externa räntor, räntor på förskottsbetalningar i samband med exploateringar, finansiella instrument, indexförändring av skuld till Trafikverket samt övriga finansiella intäkter och kostnader som utgörs av lägre belopp. Finansnettot är negativt med 23 miljoner kronor, vilket är att jämföra med föregående års positiva utfall om 8 miljoner.

Kassaflöde och nettolikviditet
Stadens kassaflöde har varit positivt med 706 miljoner kronor under år 2016, vilket innebär att inbetalningarna till staden varit större än utbetalningarna. Den löpande verksamheten har skapat ett betydande likvidmässigt inflöde, vilket bland annat har använts för att betala årets investeringar. Förutom det likvidmässiga inflödet från verksamheten har staden också haft ett inflöde från det tioåriga lån om 750 miljoner kronor som staden tagit för egen räkning. Syftet med lånet är att på ett förmånligt sätt finansiera det lånebehov som förväntas komma inom de närmaste åren. Utöver denna externa finansiering har staden ingen egen reell låneskuld. Likvida medel vid årets slut uppgår till 1 592 miljoner kronor, varav 1 167 miljoner utgörs av kortfristiga placeringar och 425 miljoner är likvida medel på bank.

När de räntebärande tillgångarna är större än de räntebärande skulderna redovisas en nettolikviditet. Denna uppgår för staden till 131 miljoner kronor vid årets slut, vilket är en minskning med 172 miljoner mot föregående år. Förändringen är väntad och därtill så förväntas kommande års planerade investeringar gradvis minska den redovisade nettolikviditeten ytterligare.

Soliditet
Soliditet är en beskrivning av hur stor del av stadens samtliga tillgångar som är finansierade med egna medel. Vid en god ekonomisk ställning är soliditen hög, vilket innebär att ägda tillgångar inte behöver finansieras med lånade pengar i samma utsträckning. På så vis ger soliditeten ett uttryck för stadens långsiktiga betalningsförmåga och återspeglar den finansiella styrkan.

Vid utgången av år 2016 redovisar Helsingborgs stad ett eget kapital om 8 620 miljoner kronor, vilket ska ställas i relation till samtliga tillgångar om 22 600 miljoner kronor. Detta ger en synlig soliditet om 38 procent, men detta sätt att beräkna soliditet är något missvisande för stadens verksamhet. Anledningen är att stadens internbank har tagit lån på cirka 6 330 miljoner kronor för vidareutlåning till några av de bolag som staden äger. Om dessa finansiella lån exkluderas redovisas en soliditet som beskriver Helsingborgs ekonomiska ställning på ett bättre sätt. Den justerade soliditeten uppgår till 56 procent, vilket är en förbättring med 2 procentenheter mot föregående år.

Om en jämförelse av soliditet ska göras mellan Helsingborg och andra kommuner behöver även en justering göras för pensionsavsättningar. Bakgrunden till denna justering är att staden valt att redovisa pensioner intjänade före år 1998 som en avsättning i balansräkningen och inte som en ansvarsförbindelse. Anledningen till att staden har tillämpat detta redovisningssätt är för att få en bättre bild av de faktiska skulderna, även om det inte är enligt lagstadgade riktlinjer. När både lånen till ägda bolag samt pensionsskulden räknas bort uppgår stadens soliditet till 65 procent.

Investeringar
Helsingborgs stad har under året gjort nettoinvesteringar på 933 miljoner kronor, vilket är en ökning med 120 miljoner mot föregående år. Nästan 86 procent av nettoinvesteringarna hänför sig till stadens skattefinansierade verksamhet och drygt 14 procent hänför sig till investeringar i anläggningar inom VA- verksamheten.

Av årets totala skattefinansierade investeringar om 800 miljoner kronor är ungefär 517 miljoner satsningar på fastigheter. De enskilt största projekten är den pågående ombyggnationen av Olympia, byggnation av en ny skola på Gustavslund, den färdigställda tillbyggnationen av Husensjö skola, nybyggnation av Toftahallen och ett nytt LSS-boende i Kattarp. En annan betydande kategori av investeringar är infrastrukturella satsningar. Inom denna kategori har stadsbyggnadsnämnden redovisat projekt motsvarande 221 miljoner kronor under året. Det pågående projektet med att förbereda kajerna i Oceanhamnen inför kommande bebyggelse är den enskilt största satsningen.

Att investera i tillgångar kräver kapital och att finansiera utan att låna kapital är en utmaning. Staden har haft som ambition att i möjligaste mån finansiera investeringar i anläggningstillgångar av egen kraft, men det är något som är mycket beroende av både stadens resultatutveckling och investeringsbehov. Sedan år 2013 har stadens nettoinvesteringar ökat för varje år, men stadens förmåga att öka kassaflödet i verksamheten har inte varit lika uppåtgående. Framöver finns en bedömning att den egna finansieringsförmågan gradvis kommer att avta i förhållande till de investeringar som samhällsutvecklingen kräver. Nedan är ett diagram över stadens förmåga att av egen kraft finansiera gjorda investeringar under respektive år. Nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar, som uttrycks i procent, visar stadens kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive förändringar i kortfristig upplåning i relation till genomförda investeringar under året.

Pensionsåtagande
Det totala pensionsåtagandet som staden redovisar i sin balansräkning uppgår vid utgången av året till 2 683 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt, vilket är en minskning med 123 miljoner jämfört med föregående år. Förändringen beror i huvudsak på att utbetalningarna för pensionerna varit större än det sammanlagda värdet av årets skuldförda intjäning och de reservationer som gjorts för ränte- och beloppsuppräkningar av tidigare års åtaganden. Beräkningen av pensionsskulden bygger på Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer (RIPS07) och pensionsavtalen KAP-KL samt AKAP-KL.

Av de redovisade avsättningarna för pensioner om 2 683 miljoner kronor är 95 procent pensioner intjänade före år 1998. Efter denna tidpunkt inbetalas istället pensionsavgifter för den avgiftsbestämda ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde själv har valt. Därmed påverkas inte pensionsavsättningen i stadens balansräkning med ytterligare pensionsintjäning för denna kategori. För anställdas inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp betalar staden även in en försäkringspremie för förmånsbestämda pensioner och pensionsåtagandet (skulden) blir därmed överförd från staden till försäkringsbolaget.

Av de redovisade avsättningarna för pensioner om
2 683 miljoner kronor är 95 procent pensioner intjänade före år 1998.

Förutom pensionsavsättningen i balansräkningen redovisar Helsingborgs stad även en ansvarsförbindelse för pensioner som uppgår till 24 miljoner kronor, vilket är samma som föregående år. Ansvarsförbindelsen avser åtaganden för visstidspensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda, men även inkomstsamordnad visstidspension för förtroendevalda som avslutat sina uppdrag.

Årets totala pensioner inklusive löneskatt uppgick till 247 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 245 miljoner föregående år. Förändringen är en faktisk ökning om 24 miljoner kronor, men detta balanseras upp av att förändringen av pensionsavsättningar intjänade före år 1998 i sin tur påverkar resultatet positivt med 22 miljoner kronor mer än år 2015.

Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna inte behövt sätta av pengar för de anställdas pensioner eller på annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses vara en garant för att kommunerna kan infria framtida pensionsutbetalningar. Helsingborgs stad har inga särskilt reserverade tillgångar för pensioner intjänade före år 1998. Sammantaget innebär detta att kostnaden för pensionsskulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetalningar sker till förmånstagarna påverkas likviditeten.