Målanalys

Invånarnas egenförsörjning ska öka.

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd har under året blivit fler. Det beror på ett större inflöde av nyanlända hushåll med behov av ekonomisk stöttning. Dessa hushålls ekonomiska bistånd finansieras via schablonintäkter från Migrationsverket.

Bland övriga hushåll har antalet med ekonomiskt bistånd i stället minskat under året. Minskningen beror till stor del på en god konjunktur, samarbete med Arbetsförmedlingen samt riktade projekt och insatser. Vi ser däremot att förvaltningens insatser som inte vänder sig till någon särskild målgrupp inte bidragit till en minskad arbetslöshet i tillräcklig utsträckning. De försörjningsstödstagare som finns i vår förvaltning idag har en tydlig profil: utrikesfödda, låg utbildningsnivå eller ohälsa.

Utifrån de mätningar vi genomför visar utfallet för egenförsörjning för de som deltagit i vuxenutbildning ett positivt utfall. Däremot uppnår vi inte målet för egenförsörjning för dem som deltagit i insatser för försörjningsstödstagare.

Måluppfyllelsen för försörjningsstödstagare har försämrats. Anledningar till detta är:

Konjunkturen är god vilket betyder att många invånare som idag har kontakt med oss har en komplex behovsbild. Utöver detta har vi haft ett inflöde av nyanlända. Vi har inte anpassat våra insatser i tillräckligt hög utsträckning för att möta denna förändringen i målgrupper.
Invånarna har inte fått tillgång till insatser i tillräcklig utsträckning. Dessutom har invånaren inte kunnat vara delaktig i sin planering i den utsträckning som behövs för att nå vårt mål om egenförsörjning.
Vi har ökad personalomsättning. Detta förstärker behovet av en god introduktion för ny personal som till exempel innehåller information om insatser till invånare.
Långa ledtider hos andra myndigheter som de invånare vi möter har kontakt med och som har behov som andra myndigheter behöver arbeta med parallellt med Arbetsmarknadsförvaltningens insatser.
Vi ser svårigheter i samarbetet med arbetslivet för vissa målgrupper så som utrikesfödda, personer med ohälsa och personer med missbruk. Det påverkar förvaltningens förutsättningar att nå målet om egenförsörjning. Arbetsmarknadsförvaltningen behöver arbeta mer med strukturell attitydpåverkan med den lokal-regionala arbetsmarknaden.
Slutligen så visar mätetalet inte en rättvisande bild. Insatser som inte är ett jobbprojekt har inkluderats i mätningen och det har lett till att måluppfyllelsen sjunkit. Det är även en leverantör som inte uppfyllt sina åtaganden som påverkat måluppfyllelsen negativt. Vi har avslutat samarbetet med denna leverantör.

Utfallet i mätetalet aktiva försörjningsstödstagare uppnår förvaltningen målsättningen om att minst 90 procent av försörjningsstödstagarna ska vara aktiva. Utfallet på 92 procent utgår från en mätmetod som innebär att alla försörjningsstödstagare inte ingår i beräkningen. En betydande andel av alla försörjningsstödstagare tas bort från beräkningen utifrån att de har kompletterande försörjningsstöd eller att de av verksamheten inte bedöms kunna vara aktiva. Då detta sätt att mäta aktiva försörjningsstödstagare inte ger en rättvisande bild har förvaltningen gjort kompletterande beräkningar där alla försörjningsstödsärenden ingår. Vid denna beräkning är utfallet 53 procent – alltså ett utfall som skiljer sig markant från det som redovisats tidigare. Utfallet på 53 procent ger en mer rättvisande och korrekt bild av andel aktiva försörjningsstödstagare.

Även om mätetalet aktiva försörjningsstödstagare inte kommer att mätas längre i nämndens styrkort kommer förvaltningen fortsätta att följa denna siffra. Aktivitet kommer då att mätas utifrån en ny mätmetod som inkluderar samtliga ärenden och ger en komplett bild av detta. Utfallet på 53 procent, enligt den nya mätmetoden, påvisar ett behov av att möjliggöra aktivitet för de invånare vi möter i högre utsträckning. Ett särskilt viktigt verktyg är att möjliggöra parallellitet – det vill säga att förvaltningen erbjuder invånaren insatser utifrån behov även om invånaren får del av stöd från andra myndigheter. Genom samtidiga insatser kan tiden i utanförskap förkortas.

Vuxenutbildningen har nått sina mål med att invånaren ska nå egenförsörjning. Mätmetoden kan dock inte ligga till grund för ett säkerställt resultat. Vi har endast fått tag i en liten andel av de studerande och de flesta arbetar på timmar eller endast delvis. Det är svårt att dra några slutsatser om målet faktiskt är uppnått.

Målet om godkända studieresultat inom vuxenutbildningen uppnås. Resultatbilden är dock inte komplett då avhopp inte räknas med. Framgångsfaktorer för detta är satsning på orienteringskurser men även ett gott samarbete mellan förvaltningen och de olika utbildningsanordnarna.
Tillbaka >

Färre hushåll med långvarigt försörjningsstöd.

Målet är inte uppnått. Notera att detta är 2015 års siffra eftersom Socialstyrelsen inte redovisar resultaten förrän under sommaren nästkommande år. Utfallet som redovisas här bör alltså tolkas utifrån de förutsättningar vi skapade för att minska långa ärenden 2014 och 2015.

Under 2015 gjordes ett antal satsningar riktade till långa ärenden så som fokustjänster, satsningar på anpassade arbetsmarknadsnära insatser samt utökat samarbete med Arbetsförmedlingen. Effekterna av dessa satsningar kommer att synas först i siffrorna för 2016.

Trots att förvaltningen investerat i denna grupp under 2015 så ser vi i prognoser att vi behöver anpassa verksamheten ännu mer för att möta långa ärenden. Antalet långa ärenden beräknas öka 2016 och 2017. 2018 bör förändringar i målgrupper samt effekterna av Invånarprocessen medföra en utplaning.

Vi arbetar med hållbara lösningar för invånaren vi möter. Det medför ett stöd under en längre tid, men minskar risken återflöde till förvaltningen. Därmed minskar även kostnader för ekonomiskt bistånd på sikt.
Tillbaka >

Invånarna ska ha inflytande på verksamhetens utveckling.

Som framgår i utfallet av mätetalet har förvaltningen aktivt verkat för invånaren som medskapare genom att organisera, medverka i och genomföra olika dialogforum. Vi ser det som ett resultat av invånarprocessen som inneburit ett tydligare fokus på invånaren i centrum.

Dialogerna har inneburit möjlighet för invånaren att framföra åsikter, reflektioner och erfarenheter som vi har tagit till oss. En stor del av inputen vid de olika dialogerna har lett till ett faktiskt inflytande på verksamhetens utveckling, till exempel:

struktur för förvaltningens fortsatta arbete
benämning på utvalda funktioner
organisering av verksamheten
organiseringen av etableringsprocessen i staden

Vi ska utveckla och förstärka arbetet med invånarinflytande ytterligare under 2017.
Tillbaka >

Barn och ungas situation ska förbättras.

Vi når målet för antalet barn i försörjningsstöd och trenden är positiv. Viktigt att beakta är att utfallet inte omfattar alla försörjningsstödshushåll då hushåll med nyanlända inte är inkluderade. Denna mätmetod kommer att ändras till 2017 för att omfatta barn i samtliga försörjningsstödshushåll.

Förklaringen till måluppfyllelsen för de hushåll som ingått i mätningen under 2016 är att den goda konjunkturen inneburit att fler vuxna kunnat få jobb och därmed har antalet barn i försörjningsstöd minskat.

Då utfallet för målet till viss del är ett resultat av omvärldsfaktorer betyder det att förvaltningen behöver arbeta mer aktivt och strategiskt med barnperspektivet utifrån

hur vi använder de goda exempel vi redan utarbetat i förvaltningen
att tydliggöra vår ambition med barnperspektivet. Hur ska förvaltningen verka i detta perspektiv och hur samarbetar vi med andra förvaltningar i detta?
att arbeta förvaltningsövergripande. Hur kan vi arbeta med frågan utifrån en helhet?
att arbeta långsiktigt
bättre underlag i behovs- och målgruppsanalys. Till exempel årskullar. Vilka typer av familjer som avslutas och ålder på barnen i pågående ärenden.

Det är först när vi arbetar med detta som en större påverkan på antalet barn i försörjningsstödshushåll kan åstadkommas.

Vi behöver prioritera ärenden i vilka barn ingår samt rikta särskilda insatser till barnfamiljer. Nämnden tog i december beslut om prioritering i strategi för barnperspektivet. Beslutet innebär att

ändra ersättningssystem utifrån barns önskemål. Detta innebär betalning till barnen vid exempelvis sommarjobb.
utveckla vägen till insatsen smart väg
utöka föräldrasvenska
utveckla vräkningsförebyggande arbete
införa rubriken Barnens situation i dokumentation i planering av ärenden.
Tillbaka >

Vi ska vara en ledande samarbetspartner.

Vi har uppnått nämndens mål att vara en ledande samverkanspartner.

Andelen extern verksamhet har ökat både inom vuxenutbildning och arbetsmarknad men minskat inom försörjningsstödsinsatserna. Målvärdet påverkas bland annat av invånarnas möjlighet till kundval. Exempelvis väljer elever inom SFI, svenska för invandrare, själv utbildningsanordnare.

Innan sommaren beviljades förvaltningen ett nytt ESF-projekt Rekrytera. Det partsammansatta arbetet med lokala myndigheter, näringsliv och frivilliga organisationer där en analys- och planeringsfas är slutfört. Det operativa arbetet inleds januari 2017 och förvaltningen har inrättat ett nytt områdeskontor på Drottninghög. Syftet är att fler boende på Drottninghög, Fredriksdal och Dalhem ska få arbete eller påbörja studier. Samarbetet med näringslivet ska utvecklas och invånare i områden ska ha stort inflytande på projektet.

Förvaltningen ska även utveckla det pågående områdesbaserade arbetet på Planteringen, med tydliga insatser för fler invånare i arbete och studier i samarbete. Detta kommer att redovisas i delårsrapport 2017.

Samarbetet inom Familjen Helsingborg har utvecklats under perioden. För att bättre kunna följa, utveckla och utvärdera det gemensamma arbetet, har exempelvis arbetsmarknadsnätverket utarbetat en effektmatris och förslag på en konkret handlingsplan i samarbete med Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen. Handlingsplanen slutfördes under hösten och kommer att ligga till grund för arbetet i nätverket. Handlingsplanen följs upp fyra gånger om året.

Vuxenutbildningsnätverket och arbetsmarknadsnätverket träffas för gemensamt utbyte, planering och utveckling. Det gemensamma målet är att fler invånare ska nå ett arbete eller egenförsörjning. Nätverket ska se över möjligheten av en gemensam hemsida för att underlätta invånarval och överblick. Nätverket vill även i högre grad möjliggöra att man kan läsa på olika nivåer samtidigt och i kombination med en eller flera arbetsmarknadsinsatser. Dialog sker med näringslivsansvariga inom Familjen Helsingborg för att utbudet av utbildningar bättre ska spegla näringslivets efterfrågan.

Nätverket för försörjningsstöd inom familjen Helsingborg har också fortsatt att utvecklats. Det finns antaget mål, strategier och mätetal för samarbetet. Som exempel kan nämnas att riktlinjer för försörjningsstödet ska i lämpliga delar vara lika inom familjen. Det förverkligas bland annat genom en löpande mötes- och mejldialog om hur och vad som beaktas och beviljas i olika försörjningsstödsärenden. Nätverket eftersträvar och genomför också flera gemensamma utbildningar för handläggare. Vidare vill nätverket kunna erbjuda varandras insatser och aktiviteter för försörjningsstödstagare i större omfattning.

Ett nytt nätverk har initierats inom Familjen Helsingborg på såväl strategisk som operativ nivå kopplat till migrations- och etableringsfrågor. Nätverket initierades utifrån utmaningarna kopplade till den nya lagstiftningen som trädde i kraft under mars månad, där samtliga kommuner fått en tilldelningskvot av nyanlända med uppehållstillstånd.

Som framgår av utfallet av mätetalet råd med branscher uppnår vi inte detta. Den kontakt förvaltningen har med den lokalregionala arbetsmarknaden består i ledningsgrupper knutna till respektive utbildning på yrkeshögskolan. Det är ett krav från myndigheten för yrkeshögskolan att denna ledningsgrupp ska finnas för varje utbildning. I ledningsgrupperna består en eller flera företrädare för arbetslivet som berörs av utbildningen. Yrkeshögskolan hade under 2016 sex aktuella utbildningar varför sex ledningsgrupper innehållande representanter från arbetslivet har funnits.

Tillsammans med skol- och fritidsförvaltningen, stadsledningsförvaltningens HR-avdelning, näringsliv och destination samt externa parter som Arbetsförmedlingen och högskolor, ska förvaltningen utveckla en mer systematisk och samordnad samverkan med det lokalregionala arbetsmarknaden. Planeringsarbetet har påbörjats under hösten men den faktiska strategin och det operativa arbetet kommer inte att genomföras förrän 2017.

Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare.

I årets medarbetarundersökning, MU, är index HME, hållbart medarbetarengagemang inte jämförbar med tidigare år då staden hade ett annat mått, MI, medarbetarindex. HME består av tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.

Arbetsmarknadsförvaltningens resultat för HME-värdet hamnar i år på 77, vilket är en liten minskning jämfört med fjolårets resultat på 78. Helsingborgs stads värde ligger på 81 i årets mätning. Det är framför allt i frågorna som rör styrning som förvaltningen ligger lägre än staden men även inom ledarskapet.

En förklaring till det låga resultatet är att vi står inför en stor omorganisation med ny organisation den 1 januari 2017. Då medarbetarundersökningen skickades ut till medarbetarna var det i en mycket orolig och turbulent tid då de flesta inte visste var i organisationen man skulle vara eller vem som skulle bli ens närmaste chef. Under dessa förhållanden är det naturligt att HME sjunker.

I perioder av oro brukar upplevelser av tydlighet, delaktighet och motivation sjunka. Trots att vi eftersträvar ett ledarskap som inger tillit och förtroende där man är tydlig i styrningen är det svårt att leva upp till det under perioder där även den enskilde ledaren är osäker i sin nya roll. Att styrning är det område som ligger lägst i 2016 års undersökning kan därför vara förståeligt. Ytterligare en orsak till vårt relativt låga HME kan vara att organisationen tidigare haft fokus i högre grad på delarna än helheten vilket kan fått till följd ökad grad av misstroende mot varandra.

Även om förvaltningen under 2016 utvecklat arbete med mötesstruktur, årshjul och transparens i ledningens beslut och dialoger så visar analysen av utfallet att det finns flera delar att utveckla. Två av dessa är att utveckla det kommunikativa ledarskapet i förvaltningen (detta avser såväl strategisk ledningsgrupp som enhetschefer) samt en ökad närvaro från ledningen i organisationen.

Ytterligare en viktig utvecklingsfråga utifrån utfallet på HME är hur vi arbetar med uppföljning. Ledarskapet i organisationen kännetecknas av idéskapande och genomförande i högre utsträckning än uppföljning.

Förvaltningen har och kommer systematiskt att arbeta vidare med prioriterade områden efter en gemensam analys för att nå högre målvärde framöver.
Tillbaka >

Vi ska öka tillgängligheten utifrån invånarnas förväntningar.

Utfallet för målet om ökad tillgänglighet utifrån invånarnas förväntningar visar en något högre måluppfyllelse 2016 jämfört med 2015. Ökningen finns i mätetalet för andel nöjda besökare.

Förvaltningen har arbetat med att möta invånaren på fler sätt – dels digitalt genom en utökad e-tjänst i försörjningsstöd där man kan följa sitt ärende i redan aktuella ärenden men också via nya mötesplatser som finns fysiskt nära de målgrupper förvaltningen vill nå, till exempel mötesplats etablering.

Parallellt med att förvaltningen arbetat med en strategi för digitalisering av olika tjänster har arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med socialförvaltningen börjat forma strategier för att förhindra negativa bieffekter av digitaliseringen – det som ofta benämns som digitalt utanförskap. Detta ger förutsättningar för en fortsatt upplevd hög tillgänglighet för invånaren.
Tillbaka >

Vår ekonomi ska vara balanserad och ta hänsyn till social och miljömässig hållbarhet.

Förvaltningen söker kontinuerligt externa medel för att möta förändringar i behov och förutsättningar i olika målgrupper. Externa medel är en viktig del i att möjliggöra metodutveckling. De sammanhang som externa medel ger (exempelvis Finsam eller ESF) är en viktig källa för input och närhet till omvärldsbevakning. Vi har lyckats söka EU- medel enligt det uppsatta målvärdet. Pengarna har gått till dessa projekt:

Stadsdelsmammor 2.0
Rekrytera
Ungdomsutbyte och europeisk volontärtjänst. Projekten ska främja kompetensmatchning mellan invånare och arbetsgivare. Bland annat genom att bidra till att skapa goda förutsättningar för att utveckla den sociala hållbarheten i staden.
Invånare som får sysselsättning genom socialt ansvarstagande kopplat till upphandling är en viktig del av förvaltningens CSR-arbete. I analysen av arbetet med socialt ansvarstagande kopplat till upphandling framgår det att följande faktorer bidragit till den begränsade måluppfyllelsen:

Sedan tidigare bedriver vi även det ESF-finansierade projektet Jobbtorget 2.0.

Projekten ska främja kompetensmatchningen mellan invånare och arbetsgivare, bland annat genom att skapa goda förutsättningar för att utveckla den sociala hållbarheten.

Invånare som får sysselsättning genom socialt ansvarstagande kopplat till upphandling är en viktig del av förvaltningens CSR-arbete. I analysen av arbetet med socialt ansvarstagande kopplat till upphandling framgår det att följande faktorer bidragit till den begränsade måluppfyllelsen:

Leverantörer säger nej i skarpt läge. Trots att leverantörer har avtalat med Helsingborgs stad om samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen är det vanligt att de tackar nej i skarpt läge, till exempel när kontakt tas för praktikförfrågan. Vanliga skäl är att de inte har meningsfulla arbetsuppgifter eller inte har tid att handleda.
I arbetet, oavsett koppling till upphandling, vet vi att de personliga uppföljningarna ökar chanserna till positiva arbetsgivare som öppnar dörren för konkreta samarbeten.
Lång tid mellan ingånget avtal och kontakt. Leverantörens intresse av samarbete är lågt på grund av att det varit paus i kontakten under lång tid. Vi märker att det finns en koppling mellan hur snabbt vi besöker leverantören efter ingånget avtal, huruvida vi redan där har ett konkret samarbetsförslag och hur snabbt ett konkret samarbete verkställs.

Vad gäller miljömässig hållbarhet har förvaltningen arbetat med källsortering, byte av bilar samt användning av kollektivtrafik. Det finns behov av att utöka fokuset på miljömässig hållbarhet framöver. Förvaltningen har idag en miljögrupp som ska arbeta för att förvaltningen ska bli miljöcetrifierad.

En analys av det ekonomiska resultatet finns i ekonomiavsnittet.